I går beslutade regionstyrelsen i Region Skåne om att anta en e-hälsostrategi för att ta sjukvården i Skåne in i framtiden.

Sjukvården i Region Skåne ska styras och utföras med patienten i fokus. Därför måste också utgångspunkten för all e-hälsoutveckling vara en personcentrerad vård med fokus på nyttan för patienten. Det är också viktigt att det finns möjligheter för verksamheter att gå före och testa nya idéer, så att nya lösningar inte försenas på grund av överdriven byråkrati.

Flera inslag av e-hälsa har många skåningar redan tagit del av. Att använda aktivitetsarmband eller att läsa sin journal på nätet är två exempel på hur tekniken hjälper oss att hålla koll på vår hälsa. Men det kan vara så mycket mer, och det kan i grunden förändra hur vi får sjukvård framöver. Snabbare, flexiblare, och till lägre kostnad för skattebetalarna vilket i sin tur innebär att vi kan ta hand om fler patienter.

Moderaterna och våra kollegor i Alliansen har länge agerat för att införa en modernare sjukvård där internet och nya innovationer utnyttjas bättre.

I sjukvårdsnämnden för Skånes universitetssjukvård har vi till exempel lagt fram förslag om att distansuppföljning av pacemakers ska ske i stor skala. Pacemakern kan själv signalera när batteriet börjar ta slut och kan dessutom upptäcka hjärtrytmrubbningar som patienten inte själv märkt. Patienten kan känna sig trygg och behöver mycket färre kontrollbesök på sjukhuset.

Patienter med diabetes utbildas sedan länge så att de kan ta ett stort ansvar för hanteringen av sin sjukdom. Nu vill vi gå vidare till andra typer av kroniska sjukdomar som KOL och hjärtsvikt så att även dessa patienter kan känna att de har kontroll över sin egen sjukdom. Det kräver förstås lätthanterad teknisk utrustning men framför allt handlar det om ett ändrat arbetssätt med större patientinflytande.

Samtidigt som vi förbättrar de tekniska möjligheterna för skånsk sjukvård att moderniseras så behöver vi bli bättre på att ta till oss och sprida de organisatoriska förbättringar som finns på olika håll.

Ett exempel är Hälsostaden Ängelholm, som Alliansen startade som ett treårigt projekt för två och ett halvt år sedan. Inom Hälsostaden har flera stora förbättringar gjorts för bland annat kroniker och de mest sjuka, genom till exempel mobila akutteam och närsjukvårdsteam. De vänder sig främst till äldre sköra eller multisjuka patienter som är i behov av akuta punktinsatser i hemmet. Då kan personal ge en snabbare bedömning i samband med akut sjukdom och undvika onödiga inskrivningar på sjukhuset.

För att få bukt med vårdplatsproblematiken har också en kommunal korttidsavdelning införts, för att rehabilitera patienter som skrivits ut från slutenvården på Ängelholms sjukhus. Därifrån ordnas vårdplanering så att patienten får en trygg miljö i en vanlig hemmiljö eller på särskilt boende.

När projektet Hälsostaden nu går mot sitt slut är det avgörande att de goda erfarenheter som dragits inte glöms bort, precis som det är av yttersta vikt att teknik inom sjukvården inte blir ett hinder på grund av ökad administration.

Stefan Lamme (M)
Andre vice ordförande i beredningen för framtidens sjukvård, Region Skåne

Robin Holmberg (M)
Andre vice ordförande i kommunstyrelsen, Ängelholm

Tagged with:
 

Flyktingkrisens mest akuta skede tycks nu vara förbi. Följderna av krisen fortsätter dock att pröva den svenska välfärden. Moderaterna har tillsammans med regeringen slutit en överenskommelse om åtgärder för att antalet asylsökande till Sverige ska minska. Inflödet tycks nu även ha mattats av. Under 2016 kommer Ängelholms kommun exempelvis ta emot färre ensamkommande ungdomar än vad tidigare prognoser visat.

Kommunens verksamheter – skola och socialtjänst – kommer dock känna av flyktingkrisens följdverkningar under lång tid framöver. Det handlar om ökade kostnader för undervisning i svenska, sociala insatser samt boenden för ensamkommande unga.

För att hantera flyktingsituationen har kommunerna fått en engångsutbetalning av staten för att mildra de mest akuta effekterna. I år betyder det 10,2 miljoner kronor för Ängelholms del. Kommunen står nu i tagen att fördela dessa pengar.

Moderaterna anser att de statliga pengarna behöver komma den kommunala kärnverksamheten till del och kompensera för de ökande kostnader som nu tynger skolans budget. Flyktingkrisens följdverkningar innebär ytterligare utmaningar för en redan ansträngd skola.

Från att för några år sedan ha varit en skolkommun i topp är Ängelholms skola i dag hårt prövad av underskott och besparingar. För att ge våra barn och unga, såväl de som redan går i Ängelholms skolor som de som nu kommit hit, rätt förutsättningar och en bra start i livet behöver skolan tillföras resurser.

För Moderaterna är det därför avgörande att en ansenlig del av de statliga flyktingpengarna tillfaller Ängelholms skolor.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Sven-Ingvar Borgquist (M)
2:e vice ordförande välfärdsnämnden