Så har då fullmäktige fattat någon form av beslut om Växthustomtens framtid, även om det blev lite av ett ”jaså”.
Några reflektioner:
1. Klart är att Socialdemokraternas förslag om en park på tomten saknar stöd i kommunfullmäktige. S-motionen röstades ner med siffrorna 31-19, en ledamot avstod.
2. Alliansens motion saknar också tillräckligt med stöd för att bifallas, om jag räknade rätt igår hade det blivit 24 för mot 27 emot vid en votering. Bostäder på Växthustomten har alltså större stöd än en park, men 26 röster krävs för att motionen ska passera KF.
3. Två partier (EP och MP) vill inte ta ställning FÖR någon motion utan yrkade avslag till båda. Skälen skiljer sig åt. Tolkar MP som att de kan tänka sig byggnation i mindre skala än Alliansen. EP verkar dock vilja bevara status quo och inte behöva ta ställning för någon linje.
4. S klamrar sig krampaktigt kvar vid frågan om Klippanvägens förlängning och tycks göra allt för att återupprepa 2014 års val. Ingen fråga är för liten för att skramla med Pyttebrofrågan i, trots att även Rädda Pyttebroföreningen skrivit att bostäder på Växthustomten inte kräver någon ny trafikinfrastruktur. Men vad vill egentligen S? Har de några idéer för Ängelholms framtid och utveckling som inte bara innebär att man säger nej till alliansförslag?
5. Alliansens förslag återremitterades. Jag tror att det går att hitta en lösning där bostäder i grön miljö och där allmänhetens tillgång till åpromenaden garanteras och utvecklas. Jag är beredd att försöka hitta en lösning, hellre det än att tomten ska ligga öde i avvaktan på att exempelvis EP vågar ta ställning.