En giljotin på företagsamheten i Sverige

Den så kallade 3:12-utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Förslagen från utredningen innebär skatteskärpningar på närmare 5 miljarder kronor, frågan är nu vad som kommer att hända om drivkrafterna för småföretagande slås undan med höjda priser för konsumenterna och otrygghet för landets småföretagare som följd.

I många skånska kommuner utgör småföretagen en stor andel av näringslivet, en del förblir små medan andra utvecklas till större globala företag med 10 000-tals anställda. Bland våra nyanlända medborgare märks ett stort intresse för att driva egna företag, något som gynnar integrationen. Det är av största vikt för kommunernas och deras medborgares framtid att detta kan fortsätta. Om ändringarna av 3:12 reglerna införs kommer en straffbeskattning påverka alla de småföretagare som med hårt arbete utvecklar sina företag och därmed också våra kommuner. Vi moderater i de skånska kommunerna har lyssnat och kommer göra allt vad vi kan för att inte reglerna ska införas.

Sverige har cirka 290 000 små företag som anställer över 800 000 människor. Att starta och driva ett företag gör de flesta för att förverkliga en idé som man länge gått och burit på. Att arbeta som småföretagare medför mycket glädje men också oerhört stort ansvar för sig själv och den egna familjen. Så länge man är frisk och har många kunder är det en trivsam situation men innan man når dit är det många som arbetar långt mer än 40 timmar per vecka, tar ut lite lön om ens någon och inte sällan arbetar när man är sjuk. För till skillnad från att vara statligt anställd, där det finns vikarier och man saknar kunder som kräver leverans eller potentiella kunder som måste bearbetas, har småföretagaren alla dessa utmaningar att hantera. Belöningen för detta risktagande heter i bästa fall utdelning och om det går riktigt bra kan utdelning ges av halva lönekostnaden med 20 procents beskattning, vilket enbart ett fåtal företagare kan dra nytta av. Med de föreslagna nya reglerna kommer över 66 000 småföretagare att kraftigt drabbas av den försämrade förenklingsregeln vilket ger dem en minskad utdelning då möjligheten till detta sjunker med 40 procent.

Översynen av 3:12 reglerna har ett tydligt direktiv – att öka skattetrycket och detta har utredningen lyckats med då skattetrycket förväntas öka med 5 miljarder kronor om året om regeländringarna går igenom. Det som helt har förbisetts är att drivkraften för att vara småföretagare helt raderas ut. Riskerna med att driva ett litet företag med ojämna intäkter, inga vikarier vid sjukdom eller kundfakturor som inte betalas står inte i paritet med de förslag som utredningen lagt fram. Utredningen som omfattar över 500 sidor har så många komplexa beräkningar att varje småföretagare måste anlita skattekonsulter för att planera sin ekonomi så de kan överleva i framtiden. Att jämföra en småföretagare med en vanlig löneanställning visar hur lite förståelse regeringen har för vad som krävs för att skapa arbeten och välstånd i Sverige.

Det är inte bara småföretagarna som drabbas av förändringarna av 3:12 reglerna. De flesta människor handlar tjänster och varor av småföretag idag och gör det för att priserna är överkomliga. Om de nya reglerna får genomslag finns det två alternativ för småföretagaren. Antingen accepterar småföretagaren en real lönesänkning om 5 till

8 000 kr/mån och chans till vinstutdelningar i framtiden eller så är småföretagaren tvungen att kraftigt höja sina priser vilket medför färre kunder och till sist en nedmontering av företaget eller så kommer priserna gå upp på allt ifrån bröd och smör till städtjänster och kvalificerade konsulttjänster. I praktiken kommer regelförändringarna medföra en skärpning av lönekravet för många företagare, i värsta fall från 47 000 kr/mån till 74 000 kr/mån vilket är helt verklighetsfrämmande i många branscher och regioner.

Moderaterna värnar om människans frihet och om att människor ska stimuleras att starta och driva företag där nästan en miljon människor får ett ordentligt arbete. Alla svenskar kan inte arbeta i de stora företagen som inte påverkas av de nya regelförändringarna eller vara en statligt anställd tjänsteman som ersätts med vikarier om man skulle bli sjukskriven.

Sverige är på väg in i en framtid där drivkraft, risktagande och eventuell belöning i form av utdelning inte accepteras – Jantelagen har alltså slagit sina järnklor än hårdare i Sverige. Det är en mycket farlig väg nu när storbolagen lägger ner sina fabriker och flyttar verksamheten utomlands. Sverige behöver både storföretagen men även alla de småföretag som en gång i framtiden kan bli ett storföretag. Förslaget kommer innebära kortsiktigt klirr i kassan för staten men på sikt kommer istället minskat företagande hämma utveckling och innovation i Sverige och medföra minskad tillväxt. När Sverige behöver en politik för bättre näringslivsklimat agerar regeringen precis tvärtom.

Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordförande, Höganäs
Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorp
Ninnie Lindell (M), oppositionsråd, Bjuv

Anna Palm (M), kommunalråd, Höör
Mikael Rubin (M), oppositionsråd, Trelleborg
Olof Röstin (M), kommunalråd, Svalöv

Kenneth Dådring (M), oppositionsråd, Klippan
Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande, Vellinge
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd, Eslöv

Pär Palmgren (M), oppositionsråd, Hässleholm
Lars Johnsson (M), oppositionsråd, Burlöv
Anders Johnsson (M), oppositionsråd, Simrishamn

Per-Martin Svensson (M), vice ordf. kommunstyrelsen, Tomelilla
Christer Wallin (M) oppositionsråd, Lund
Pia Almström (M), kommunstyrelsens ordförande, Kävlinge

Patrik Ottosson (M), gruppledare, Bromölla
Birgitta Persson (M), vice ordf. kommunstyrelsen , Landskrona
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, Ängelholm

Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordförande, Örkelljunga
Patrik Ströbeck (M), vice ordf. kommunstyrelsen, Perstorp
Pontus Lindberg (M), regionråd Region Skåne

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg
Stefan Lundgren (M) , kommunstyrelsens ordförande, Sjöbo
Eva Lindholm (M), gruppledare, Hörby

Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsledare, Malmö
Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare, Osby
Johan Bolinder (M), oppositionsråd, Skurup

Anders Berngarn (M), kommunstyrelsens ordförande, Lomma
Peter Johansson (M), oppositionsråd, Kristianstad
Pontus Pålsson (M), gruppledare, Åstorp

Linda Allansson Wester (M), kommunstyrelsens ordförande, Svedala
Carl Johan Sonesson (M), oppositionsledare, Region Skåne
Kristina Bendz (M), oppositionsråd, Ystad

Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinge
Christer de la Motte (M), gruppledare, Båstad

Interpellation till Lars Nyander (S) angående vägprojekts påverkan på handel och näringsliv

Det händer mycket i Ängelholm just nu. Vägar byggs om, rör läggs om och bostäder byggs. De flesta är nog överens om att det är mycket positivt att staden utvecklas och infrastrukturen förbättras.

Just 2016 känns det dock som att det är ovanligt många arbeten igång i centrala Ängelholm. Landshövdingevägen har byggts om, flera förstärkningar av fjärrvärmenätet utförs av Öresundskraft och Åsbogatan byggs om med nya vattenledningar, nya busshållplatser och ny beläggning.

Ombyggnationer får dock inte enbart positiva konsekvenser. Störningarna för de boende och för näringslivet på den aktuella platsen kan bli långvariga. Det vittnar inte minst näringsidkarna längs Åsbogatan om. I samband med att Villans nya trygghetsboende byggdes om var jag i kontakt med näringsidkare som upplevde problem med att få parkeringsplatserna att räcka till. Det innebär att två större projekt stört handeln på gatan under senare år.

För att göra tiden för byggnation så smidig som möjligt är det viktigt att jobba med information till boende och näringsliv samt att gator inte hålls stängda längre än nödvändigt.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S):

1.Hur arbetar Ängelholms kommun med att informera boende och näringsliv om planerade byggprojekt, exempelvis gatuombyggnader?

2. Hur säkerställer Ängelholms kommun att gator inte stängs av längre tid än nödvändigt vid gatuombyggnader?

3. Skiljer sig informationen om kommande projekt sig åt beroende på om det är kommunens intraprenadavdelning eller en entreprenör som utför arbetet?

4. Hur stor andel av Huvuduppdrag samhälles projekt under 2016 utförs av intreprenadavdelningen respektive av entreprenörer?

Ängelholm 2016-11-21

Robin Holmberg (M)

När makten är det viktigaste

Mycket ska man vara med om i rollen som politiker i Ängelholm. Nu drygt 12 timmar efter att klubban föll på kommunfullmäktige (KF) igår och skattehöjningen på 45 öre var ett faktum vill jag ge min syn på det som inträffade. Några reflektioner:

  • KF har antagit en budget som ingen sett och därmed inte kunnat analysera konsekvenserna av. Den enda dokumentationen som finns är vad EP:s Stig Andersson sa i talarstolen under mötet.
  • För tredje året i rad stödjer hela eller delar av Sverigedemokraterna den socialdemokratiska budgeten. Två gånger har man gemensamt höjt skatten. Det måste således vara uppenbart för alla att en röst på SD i Ängelholm 2018 är en röst för fortsatt S+EP-styre och fortsatta skattehöjningar.
  • Agerandet att sänka skattehöjningen från 95 till 45 öre under sittande möte känns uppenbart planerat. Rykten innan mötet gav det vid handen, även om jag i det längsta ville tro att det bara var just rykten. Jag ville helt enkelt inte tro att S kunde uppträda med så lite respekt för andra människors pengar och för budgetprocessen.
  • Varför ville S och EP höja skatten när de själva nu bekräftat att det inte behövs? Under 3 timmars debatt försvarade de sitt förslag för att sedan kovända och föreslå halverad skattehöjning som om inget hänt.
  • Det är tråkigt att ängelholmarna får höjd skatt. Tyvärr så innebär den nu antagna budgeten att inga steg tas för att effektivisera kommunens verksamhet. Att tillskjuta nya pengar utan att försöka tackla kostnadsutvecklingen är mycket oansvarigt. Ängelholmarna får troligtvis räkna med höjd skatt även nästa år som det ser ut nu.

Slutligen är jag mycket stolt över kollegorna i M, C, KD, L och MP som på ett mycket distinkt sätt i talarstolen stod upp för det vi tror på, trots fulspelet från S och EP. Tack för bra debattinlägg. Nu lägger vi fokus på att bryta S och EP:s oseriösa styre senast 2018.

”Bara det går det till rätt saker”

”Jag är beredd att betala mer i skatt, bara pengarna går till rätt saker”

Detta är en hållning jag upplever att många människor spontant intar när frågan om höjd skatt i kommun, landsting och stat diskuteras. Svenskarnas vilja att betala skatt verkar alltså närmast outtömlig bara det finns goda argument för saken. Kanske är det vår gemensamma bakgrund i välfärdsstaten och dess löfte om trygghet som gör att det krävs ganska lite övertalning för att få oss att vilja avstå mer av vår lön till det offentliga.

Denna ryggmärgsreflex utnyttjas också friskt av politiker som vill höja skatteuttaget för att realisera olika, som man anser, angelägna satsningar. För mycket av det som det offentliga sysslar med går att klä i retorik som gör att det låter viktigt och ”rätt”.

Problemet med detta resonemang är dock att ”rätt saker” är olika saker för olika människor. Det kommer aldrig gå att hitta vad som är ”rätt saker” för alla eftersom vi alla har olika prioriteringar. Politikerna lämnas då att prioritera vad som är rätt – det är inte alls säkert att du håller med.

Jag upplever också att människor tyvärr inte alltid sätter sig in i vad politikerna faktiskt vill göra med de nya pengarna man får in genom en föreslagen höjd skatt. Alla har sin egen bild av vad som är ”rätt saker”, men när man granskar vad kommunen sedan använder pengarna till så inser de flesta att det finns massvis av saker som hade kunnat göras effektivare eller inte alls.

Ett annat problem är att skatten sällan höjs för att finansiera nya brett förankrade satsningar på välfärden. När den svenska välfärdsstaten byggdes ut höjdes skatteuttaget för att finansiera nya reformer och gemensamma försäkringslösningar. I modern tid upplever jag snarare att skatten behöver höjas för att bibehålla det vi redan har. Kostnaderna ökar och nedskärningar hotar om inte skatten höjs – det kan handla om skolan och vården i Ängelholm eller om skenande kostnader för sjukvården i Region Skåne. Politiken orkar och vågar inte alltid göra de åtstramningar och prioriteringar som krävs.

Slutsatsen blir att vi politiker ska vara försiktiga med att höja skatter. För även om det finns en bred vilja att betala skatt för ”rätt saker” är det naivt att tro att vi som politiker kan utröna vad dessa är och göra oss till tolk för folkviljan. Det är därför bättre att låta människor behålla mer av sina egna pengar så att de själva kan välja åt sig och sin familj. Varje ökad uttagen skattekrona begränsar familjernas möjligheter och frihet, trots slitna politikerklyschor som ”alla har råd att betala några ören mer i skatt”. Att kunna prioritera, vrida och vända på kostnader och ompröva är politiska dygder som kommer på skam när politiker tar den lätta utvägen och höjer skatten.

Kommentar angående utspel om budgetförhandlingar

I går gjorde en av kommunfullmäktiges vildar, Jim Brithén, ett utspel där han önskar gemensamma budgetförhandlingar mellan majoriteten och oppositionen. NST har skrivit om frågan här. Tidningen har önskat en kommentar från mig, vilket jag också avgivit enligt nedan:

Brithéns initiativ är väl i grunden lovvärt. Tyvärr tror jag dock att EP och S står för långt ifrån M, C, KD och MP för att det ska gå att komma överens. Vi kan inte se vad som motiverar en höjning av skatten med drygt 2800 kr/år för en medelinkomsttagare. I vårt förslag visar vi att det är möjligt att freda skolan och satsa på bland annat underhållet under 2017 med nuvarande skattenivå.

Vi kan därför inte acceptera en skattehöjning som innebär att mer än nödvändigt går till kommunens vinst. Ängelholms kommun kommer nästa år ha drygt 55 miljoner kronor i positivt resultat på sista raden. Det är gott om utrymme för att slippa spara på skolan och göra några ytterligare prioriterade satsningar utan höjd skatt.

Det är lätt att ledas tro att majoriteten vill höja skatten 2017 för att slippa göra det valåret 2018.

M, C, KD och MP tar ett budgetår i taget och låter det ekonomiska läget styra vårt budgetarbete, inte valtaktik.

Gemensam budget utan skattehöjning

Pressmeddelande 2016-11-10

BUDGET 2017. I dag presenterar Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet i Ängelholm sitt gemensamma förslag till budget för kommunen. Förslaget som arbetats och förhandlats fram mellan partierna fredar skolan från besparingar utan att behöva höja skatten.

Ängelholms kommun står inför utmaningar, inte minst i välfärden. I samband med årets budgetarbete presenterade välfärdsnämnden förslag till stora besparingar för att nå en budget i balans – trots stora överskott på nästan 56 miljoner i kommunens centrala kassa.

För Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har den överordnade inriktningen i budgetarbetet varit att freda skolan från besparingar. Vi föreslår därför en budget där resultatmålet sänks och flera effektiviseringar görs i syfte att frigöra resurser för att säkra kvaliteten i skolan. Totalt tillskjuts 27,5 miljoner kronor för att undvika besparingar.

Utöver att undanta skolan från besparingar kan M, C, KD och MP satsa på flera angelägna områden:

• 1,4 miljoner kronor för att freda daglig verksamhet och aktivitetstimmar inom verksamheten för funktionsnedsättning
• 3 mnkr kronor mer till drift och underhåll varav 2 mnkr öronmärks för att underhålla gator och gång- och cykelvägar.
• Familjerådgivningscheck och förstärkning av familjecentralerna.
• Satsning på föreningslivet på landsbygden.
• 1 mnkr till näringslivs- och turismutveckling.
• 73 mnkr i investeringar.

Förslaget innebär ett positivt resultat för kommunen om knappt 21 miljoner kronor. Det är pengar som behövs i reserv givet oförutsedda händelser som kan inträffa under det kommande året, exempelvis att kostnaderna inte anpassas till de nya reglerna för ersättning för ensamkommande unga. För att klara denna utmaning ger M, C, KD och MP dock flera uppdrag till förvaltningen i syfte att anpassa och minska kostnaderna för mottagandet av nyanlända och ensamkommande.

– Vi tar ett budgetår i taget och har därför gjort ställningstagandet att nuvarande skattenivå är tillräcklig, Vi kan under 2017 både freda skolan och göra vissa andra viktiga satsningar med de resurser som redan finns. Det behövs dock ett ständigt effektiviseringsarbete och politisk vilja att prioritera för att det ska bli möjligt, säger oppositionsrådet Robin Holmberg (M).

Läs hela budgeten här
Bilaga 1 – Driftsbudget
Bilaga 2 – Investeringsbudget

Mer information
Robin Holmberg (M), 072-988 70 00
Liss Böcker Sellgren (C), 073-996 06 24
Lennart Engström (KD), 072-063 85 98
Karl-Otto Rosenqvist (MP), 070-175 98 56

Miljöarbete som gör skillnad (NST 7/11)

161107-robin-runeMiljö- och klimatåtgärder upplevs allt för ofta handla om symbolhandlingar eller om vilka skatter som ska höjas för att påverka människor i en eller annan riktning. De riktigt stora tagen som krävs för att få till verklig förändring tycks allt för stora och svåra.

Därför är det glädjande att Ängelholms kommun under 2008 spände bågen rejält i miljöarbetet. Styrelsen för Ängelholmshem ställde då sig bakom att ansluta bolaget till Sabos, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags, klimatsatsning Skåneinitiativet.

Målet var ambitiöst, kanske för tufft enligt vissa. 105 kommunala bostadsbolag skulle sänka energianvändningen med 20 procent. Då Sabos medlemmar tillsammans förvaltar cirka 400 000 lägenheter förstår alla att en sänkning av energianvändningen i de allmännyttiga bostäderna gör stor skillnad.

Åtta år senare kan vi glädjande nog se att Ängelholmshem är ett av de bolagen som klarat utmaningen allra bäst. Energianvändningen har minskat med 28 procent. Det innebär 500 ton mindre utsläpp av koldioxid och att eldningen av olja för uppvärmning upphört i Ängelholmshems bostäder.

Omställningen har möjliggjorts genom målmedvetna åtgärder för att minska energianvändningen i befintliga lägenheter, men också ambitiösa satsningar på klimatsmart byggande. Exempelvis blev Ängelholmshems 107 nya lägenheter på Betan kommunens första hus i miljöbyggklass silver under 2014.

Ängelholmshem tillhör de bästa i Sverige i att minska klimatpåverkan för de egna lägenheterna. Genom att våga lägga ribban högt och arbeta mot målet blir miljöarbetet konkret och verklig förändring möjliggörs. Moderaterna fortsätter driva på för att Ängelholmshem ska ta sitt ansvar för en bättre framtid, exempelvis på Stationsområdet och Fridhem.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Rune Johansson (M)
ordförande för Ängelholmshem 2006-2014

Oansvarigt att gå vidare med ÖP2035

I måndags på kommunfullmäktige ställde jag fyra frågor till kommunstyrelsens ordförande om det starkt kritiserade förslaget till ny översiktsplan för Ängelholms kommun. Då KSO var sjuk sköts frågan på framtiden. Nu får jag dock via media svar om huruvida S och EP avser gå vidare. Tyvärr är svaret ja.

Det är problematiskt ur flera aspekter. Länsstyrelsen, kommunens egna tjänstemän och oppositionen har kritiserat förslaget. Det beror bland annat på att förslaget är för omfångsrikt och för svårt att ta till sig. Än allvarligare är dock att det inte anses ge vägledning i strategiska frågor gällande markanvändningen:

”Nuvarande handlingar för ÖP2035 kan inte anses uppfylla lagkraven för en översiktsplan enligt 3 kap. 1-2 §§ och 4-6 §§ PBL. Konsekvenserna blir att tillämpningen och tolkningen av översiktsplanen ÖP2035, och därmed genomförande, försvåras både vid kommunens och vid andra myndigheters prövningar.”

-Länsstyrelsen 2016-10-07

Vad riskerar då hända? Jo, i kommande arbete med detaljplaner kommer det råda osäkerhet kring vad kommunen egentligen vill i det aktuella området. Det kan leda till att länsstyrelsen slår ner på kommande detaljplaner, att potentiella investerare riskerar välja bort Ängelholm och att det angelägna bostadsbyggandet i Ängelholms kommun försvåras. Om länsstyrelsen varit så pass tydlig hittills och varnat för konsekvenserna av att anta nuvarande ÖP-förslag, varför skulle deras ställningstagande förändras i nästa skede av planeringsprocessen?

Det är därför oansvarigt av S och EP att gå vidare med förslaget i nuvarande skick som om inget hänt. Nu riskerar man istället gå på en nit i kommunfullmäktige med ett nedröstat förslag.

Jag har tidigare fört fram tanken på att kommunen kanske behöver börja om med ett tomt blad. Med det menar jag inte att man ska slänga bort allt material som arbetats fram hittills, men att strukturen behöver ses över och att bara de mest angelägna delarna i nuvarande förslag tas med och förtydligas. Ängelholm behöver fler bostäder, då kan det inte fallera redan på ÖP:n.

NST: Översiktsplanen vidare trots kritik