Treklövern säger nej till halverad Klippanväg

PRESSMEDDELANDE 2016-09-16

KLIPPANVÄGENS OMBYGGNAD. Ängelholms kommun utreder nu hur huvudentrén till Ängelholm, Treklövern ledareKlippanvägen, ska se ut i framtiden. I det presenterade förslaget halveras kapaciteten genom att två körfält tas bort. Treklövern – Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – säger nej till en kraftigt strypt infart till staden.

I december färdigställs den nya rondellen vid trafikplats Rebbelberga. Det innebär att Klippanvägen i en nära framtid kommer vara en än tydligare huvudentré till Ängelholm. I samband med ett stundande VA-arbete planerar dock Ängelholms kommun att kraftigt strypa Klippanvägens kapacitet genom att halvera antalet körfält till förmån för en ny cykelväg.

Treklövern motsätter sig kapacitetsminskningen av flera skäl.

Därför sa vi nej till att bygga om Klippanvägen redan i vårt gemensamma budgetförslag för år 2016. Socialdemokraterna valde dock att gå vidare och i samband med att S-budgeten godkändes av kommunfullmäktige gavs klartecken för att utreda hur framtidens Klippanväg ska se ut. När förslaget nu presenterats för kommunstyrelsen kräver Treklövern att den del av utredningen som handlar om en halverad Klippanväg läggs i papperskorgen.

Treklövern vill istället se en mer välkomnande infart till Ängelholm där nuvarande kapacitet bibehålls. Vi vill att Klippanvägen görs mer attraktiv genom att refugerna sköts bättre, att nya planteringar av blommor och träd görs. Vi vill samtidigt stärka cyklandet i staden och menar att nuvarande cykelväg istället kan utvecklas och göras mer lättillgänglig. Rondeller bör övervägas i korsningen Klippanvägen/Emblagatan och i korsningen Klippanvägen/Kristian II:s väg. Även på den sista sträckan in mot staden bör vägen göras grönare med cykelvägar längs sidorna.

Treklövern är övertygad om att det förslag Ängelholms kommun utrett är att gå allt för långt. Ängelholm behöver en tydlig och mer välkomnande huvudentré med god kapacitet nu och i framtiden.

Mer information
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, 072-988 70 00
Liss Böcker Sellgren (C), gruppledare, 073-996 06 24
Lennart Engström (KD), gruppledare, 072-063 85 98

Säkra bollplaner för både fiskar och spelare

Mikroplaster är ett av de stora problemen i havsmiljön. Det mesta skräpet i haven är plast. Bedömningar säger att ungefär 90 procent av skräp som går att fiska upp i havet är olika typer av plast. Och det handlar om enorma mängder. Västkuststiftelsen som en kampanj redan 1992 fyllde ihop ungefär 90 000 sopsäckar bedömer att mellan 3 000 och 8 000 kubikmeter skräp spolas upp på Västkusten varje år (Ur artikel i Forskning och framsteg 2014).

Plasten bryts ned i små fragment av solljus och rörelser i vattnet. Fiskar och andra djur i havet får i sig plasterna. Det finns till och med en färsk undersökning på abborrlarver som visar att de nykläckta abborrarna föredrar mikroplast även när det fanns gott om betydligt nyttigare kräftdjur att äta.

De allt mer populära konstgräsplanerna utpekas som en stor källa till mikroplaster. Bakom slutsatsen står bland annat Naturvårdsverket. IVL, Svenska Miljöinstitutet har i en rapport som publicerades i våras konstaterat att konstgräsplaner är den största utsläppskällan för mikroplaster efter biltrafik där däckslitage ger ännu större utsläpp. I rapporten sägs att utsläppen från konstgräsplaner är i storleksordningen 3 000 ton.

Det finns också sedan många år en debatt om direkta hälsorisker för både fotbollsspelare och personal som jobbar med konstgräsplaner. Särskilt när det gäller sådana som innehåller granulat med ursprung i gamla bildäck. Här har farhågorna gällt förhöjd cancerrisk, brännskador när spelare kanar på plastgräser och ökad risk för infektioner i samband med skrapsår.

Särskilt från USA har det kommit larm om att fotbollsmålvakter som spelat mycket på konstgräs har fått en annars ovanlig cancerform. Enligt de sammanställningar av forskningsläget som gjorts av flera myndigheter och institutioner i Sverige finns det inga tydliga sådana samband. Däremot är det generella rådet att försikthetsprincipen måste gälla. Idag avråder flera från att använda konstgräs med rester av gamla bildäck. Det är därför mycket bekymrande att det finns förskolor där man valt att använda konstgräs där små barn kryper och leker varje dag.

Ängelholms kommun planerar att göra en stor investering i flera nya konstgräsplaner på det nya idrottsområdet vid Lindab arena. Eftersom det handlar om barn och ungdomar som ska använda planerna är det extra noga. Idrott ska främja hälsa, inte försämra den.

Ängelholm som har stränderna som en av sina stora tillgångar har också ett särskilt ansvar för att inte bidra till föroreningar i havet. Problemet med mikroplaster uppmärksammades bland annat i sommarens utställning Mitt hav.

Moderaterna och Miljöpartiet yrkar:

Att miljöeffekterna gällande spridning av mikroplaster noga undersöks innan upphandling av nya konstgräsplaner genomförs.

Att kommunen väljer bort alternativ där rester av gamla bildäck ingår.

Att kommunen i första hand väljer det som kallas fjärde generationens konstgräs utan granulat om det är godkänt av fotbollsförbundet.Krävs fyllandsmaterial bör det väljas som har bäst miljöegenskaper.

Att en sammanställning över befintliga konstgräsytor i kommunen med information om material, underhållsbehov mm tas fram.

Att kommunen undersöker vilka åtgärder som kan vidtas för att minska miljöpåverkan och läckage av mikroplaster från befintliga konstgräsytor

Vad händer med ängelholmarnas bibliotek? (NST 15/9)

Ängelholms stadsbibliotek har all möjlighet att vara hjärtat i kommuninvånarnas utövande av kultur. Tyvärr är biblioteket i skriande behov av såväl renovering som modernisering.

Under förra mandatperioden arbetade Alliansen därför med ett förslag för att utveckla stadsbiblioteket till en modern mötesplats för kulturen. Förslaget skulle innebära så mycket mer för kulturlivet än en renovering. Biblioteket var tänkt att förvandlas till ett fullvärdigt kulturhus med möjligheter till konserter, föreläsningar, teaterföreställningar, undervisningslokaler för delar av kulturskolan, konstutställningar samt en ny fullvärdig restaurang i bottenplan. Förslaget var kostnadsberäknat och redo för slutgiltigt beslut.

När Socialdemokraterna vann valet 2014 sattes det halt för utvecklingen av Ängelholms nya kulturhus. Trots att det regnar in och byggnaden som helhet är i stort behov av renovering har ännu, halvvägs in i mandatperioden, inget alternativt förslag presenterats. En utredning om att lappa och laga det mest akuta är beställd, men har ännu inte återrapporterats.

Moderaterna måste därför ställa sig frågan om Socialdemokraterna helt saknar visioner för kulturens utveckling i Ängelholm? Varför har S annars inte kommit till skott och presenterat ett eget alternativ? Alliansens förslag var måhända inte perfekt i alla delar, men det var ett stort steg framåt för en kommun som fått befogad kritik för att inte satsa tillräckligt på kulturen.

Moderaterna kommer därför återvända till ritbordet och arbeta vidare med Alliansens tidigare förslag om ett utvecklat och modernt stadsbibliotek – ett hus för all kultur. Vi är övertygade om att detta blir mest kostnadseffektivt och att det i dagens bibliotek finns en stark kulturtradition att bygga vidare på och utveckla. Ängelholm behöver satsa mer på kulturlivet, inte minst för alla kulturintresserade ungdomars skull.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Tomas Fjellner (M)
tidigare ordförande i kulturnämnden

Christina Hanstål (M)
ordförande i Moderaternas utvecklingsgrupp för kultur- och fritidsfrågor

Interpellation till kommunfullmäktiges ordförande Bengt Sävström (S) angående Ängelholm 500 år

Nu har cirka nio månader av Ängelholms jubileumsår passerat och det börjar bli läge att fundera över uppföljningen av såväl årets olika arrangemang som av jubileet som helhet. Av projektbeskrivningen kan följande syfte och mål utläsas: ”[d]et primära målet är att sätta Ängelholm på kartan genom att marknadsföra kommunen dels för invånarna dels för turister. En önskan är att locka fler att bosätta sig här men tyngdpunkt på den yngre medelåldern. När 2016 är slut är målet att alla Ängelholmare ska kunna säga att det fanns något för mig.”

Har förväntade positiva effekter för Ängelholms kommun och dess näringsliv/besöksnäring uppnåtts? Är styrgruppen nöjd med de aktiviteter och arrangemang som varit? Finns det något som kunde gjorts bättre?

Dock återstår fortfarande tre månader av 2016 och det bör finnas utrymme att komplettera programmet med ytterligare aktiviteter om styrgruppen (kommunfullmäktiges presidium) finner att det är önskvärt och om det finns ekonomiskt och/eller programmässigt utrymme. Detta kan ju exempelvis ha visat sig vid någon form av delårsuppföljning som gjorts under de första nio månaderna.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunfullmäktiges ordförande Bengt Sävström (S):

1. Har det gjorts någon delårsuppföljning av Ängelholm 500 år under årets första nio månader?

2. Om ja. Vad är resultatet av denna delårsuppföljning?

3. Kommer det att göras någon uppföljning på hela Ängelholm 500 år? Hur kommer denna uppföljning att genomföras?

4. Hur ser det aktuella ekonomiska läget ut för Ängelholm 500 år?

Ängelholm 2016-09-12

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Initiativ angående tillgång till kommunstyrelsens handlingar

Tidigare har intresserade kommunfullmäktigeledamöter beretts tillgång till kommunstyrelsens handlingar så att de kunnat läsa in ärendena inför till exempel partiernas gruppmöten. Sedan i somras har denna möjlighet försvunnit då sändlistorna rensats från alla förtroendevalda som inte sitter i kommunstyrelsen.

Moderaterna anser att det är positivt att det finns fullmäktigeledamöter i Ängelholms kommun som vill läsa mer och sätta sig in i fler ärenden än vad som förväntas av dem. Det skapar bättre diskussioner inom partierna, breddar interndemokratin och kan därmed leda till att kommunen fattar bättre beslut.

Moderaterna anser därför att kanslienheten bör återinföra möjligheten att ge intresserade kommunfullmäktigeledamöter tillgång till KS-handlingarna i anslutning till att kommunstyrelsens egna ledamöter får dem, företrädelsevis genom e-tjänstprotalen för enklare hantering.

Med anledning av ovanstående yrkar Nya Moderaterna i Ängelholm att kommunstyrelsen beslutar:

att kommunstyrelsen återinför möjligheten för intresserade kommunfullmäktigeledamöter att ta del av kommunstyrelsens handlingar i samband med att de sänds ut till KS-ledamöterna.

Ängelholm 2016-09-06

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Helt orealistiskt att hinna omställningen till årsskiftet

Vi minns nog alla sommaren och hösten för ett år sedan. Enorma mängder av människor vandrade genom Europa för att söka asyl, främsta länder för deras mål var Tyskland och Sverige. Enligt statsminister Stefan Löfven skulle Sverige ta sitt ansvar och tillsammans skulle Sverige klara detta.

Sammantaget sökte 35 369 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige år 2015. Det kan jämföras med år 2014 då drygt 7 000 ensamkommande barn och unga sökte asyl, vilket också var en historiskt mycket hög siffra. Ser man tillbaka cirka ett decennium låg de årliga siffrorna kring 400-500 ensamkommande barn per år. Efter hand insåg även regeringen att volymerna blev hanterbara.

Kommuner pressades från olika håll och kanter och det nyanserade debattklimatet saknades. Ställde man inte upp så pekades kommunen, partiet eller den enskilda företrädaren ut av media eller av regeringsföreträdare. Flyktingkrisen jämfördes med löjliga argument som att konsumtionen till jul var större än kostnaderna för flyktingmottagandet och det handlade egentligen bara om två pizzor, ett Netflixabonnemang och en Fanta per person.

Otaliga gånger har företrädare för regeringen och statens verk stått vid journalisters mikrofoner och krävt att samtliga kommuner ska ta ”sitt ansvar” och att staten står för kostnaderna. Skepsisen har varit stor i många kommuner. En del kommuner har brottats med bostadsbrist, andra med brist på vettig sysselsättning och några kommuner har tagit emot så pass många flyktingar att det både saknats lärare och skolor. Gång på gång har staten garanterat kommunerna att så länge kommunerna bara ställer upp med det praktiska så står staten för kostnaderna.

För ganska precis ett år sedan utlovande migrationsminister Morgan Johansson (S) ett resurstillskott till de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn. I en artikel i Aftonbladet den 20 augusti förra året citeras han: ”Vi viker mer pengar till de kommuner som tar emot många asylsökande och flyktingar. De får ett rejält resurstillskott 2016. Det är en del av budgetförhandlingen som jag är mycket nöjd med.”

En månad senare bjöd statsministern in olika samhällsaktörer till ”Sverige tillsammans”, Kommuner, företag, aktörer från civilsamhället, fackliga organisationer, forskare med flera, träffades den 12 oktober för att tillsammans diskutera hur ”vi alla, oavsett var vi kommer ifrån, kan fortsätta bygga ett Sverige som är starkt tillsammans” som Stefan Löfven uttryckte det i inbjudan.

Signalerna kunde knappast misstolkas. Mer pengar till kommunerna, krafttag tillsammans och en beslutsam statsminister. Men signalerna visade sig vara röksignaler som snabbt kom att skingras med vinden.

Regeringen har nu lanserat ett förslag om ändrat ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga den 1 januari 2017. I förslaget sänks dygnsersättningen från 1 900 kr till 1 350 kr per barn och ung i åldern 8-17 år och från 1 900 kr till 750 kr per ung i åldern 18-20 år. Procentuellt handlar det om sänkningar på 29 procent respektive 61 procent. Det handlar alltså inte om mindre justeringar i ett system, utan om helt nya förutsättningar för kommunerna.

I promemorian (daterad 2016-06-21) med de nya förslagen står det skrivet i konsekvensanalysen (s. 48) att ”utgifterna för mottagandet av ensamkommande barn och unga kan inte tillåtas öka okontrollerat och måste också ställas i relation till andra prioriterade områden. Skattemedel ska användas på ett kostnadseffektivit sätt och omotiverat höga kostnadsökningar måste motverkas”. Det är lätt att instämma i det.

Moderaterna är givetvis för att ersättningar och kostnader för migration minskar, men det får inte ske på det sätt som nu föreslås av regeringen. Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn. Med ena handen lagstiftar staten i form av riksdagen om att alla kommuner ska ta emot och att staten avgör hur många per kommun, med andra handen väljer regeringen sedan att sänka ersättningarna. I samma promemoria står det vidare att läsa att de gjorda bedömningarna ”innebär att kommunen får drivkrafter att hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt” (s. 54). Det är ett cyniskt sätt att säga att staten anser att kommunerna använder för mycket pengar till att sköta det som i grunden är en statlig angelägenhet.

För att integration och mottagande ska fungera krävs det en tilltro och en ömsesidig respekt. Kommunerna måste veta att förutsättningarna inte ändras i avtal som ingåtts med staten. Denna tilltro är grundläggande och bör vara en naturlig utgångspunkt för vilken regering som helst. I alla fall för en regering som vill att landet ska vara funktionellt, för utan Sveriges 290 kommuner är det inte mycket i det vardagliga som fungerar.

Omställning tar tid och det måste regeringen förstå. Kommunernas avtal med familjehem och HVB-hem måste omförhandlas eller avslutas och nya platser måste skapas. De kommuner som själva byggt och driver egna HVB-hem måste anpassa dessa, det handlar såväl om anpassning av byggnaderna som anpassning av personaltätheten.

Det är helt orealistiskt att hinna genomföra dessa omställningar till årsskiftet. Vi menar att kommunerna behöver längre omställningstid och delar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning att nytt ersättningssystem tidigast kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Det är hisnande stora belopp för kommunerna att hantera. Som exempel kan nämnas att det för Staffanstorps kommun handlar om nästan 30 miljoner kronor för bara år 2017 och för Kävlinge kommun blir intäktsbortfallet 40 miljoner kronor. Vilket i båda kommunerna motsvarar en skattehöjning på över 50 öre per intjänad hundralapp, eller kraftfulla besparingar på annan typ av kommunal verksamhet.

För majoriteten av landets kommuner blir effekterna påtagliga, i absoluta tal kommer större kommuner att få intäktsbortfall som är betydligt större än i exempelkommunerna. Sammantaget handlar det om miljardbelopp.

Frågorna som infinner sig är om det går att lita på staten i framtiden och är det nu vi börjar skönja hur regeringen vältrar över statens kostnader på landets kommuner?

Anders Berngarn (M), Kommunstyrelsens ordf Lomma
Pia Almström (M), Kommunstyrelsens ordf Kävlinge
Kristina Bendz (M), Kommunstyr. 2:e vice ordf Ystad
Ulf Bingsgård (M), oppositionsråd Trelleborg
Johan Bolinder (M), kommunstyrelsens vice ordf Skurup
Kenneth Dådring (M), oppositionsråd Klippan
Peter Danielsson (M), kommunstyrels. ordf Helsingborg
Kerstin Gustafsson (M), ledamot kommunstyr. Båstad
Robin Holmberg (M), oppositionsråd Ängelholm
Peter Johansson (M), oppositionsråd Kristianstad
Lars Johnson (M), oppositionsråd Burlöv
Anders Johnsson (M), oppositionsråd Simrishamn
Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordf Höganäs
Ninnie Lindell (M), oppositionsråd Bjuv
Eva Lindholm (M), gruppledare Hörby
Stefan Lundgren (M), kommunstyrelsens ordf Sjöbo
Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare Osby
Patrik Ottosson (M), gruppledare Bromölla
Anna Palm (M), kommunalråd Höör
Pär Palmgren (M), oppositionsråd Hässleholm
Birgitta Persson (M), kommunalråd Landskrona
Pontus Pålsson (M), gruppledare Åstorp
Olof Röstin (M), kommunalråd Svalöv
Christian Sonesson (M), kommunstyr. ordf Staffanstorp
Patrik Ströbeck (M), kommunstyr. 1:e vice ordf Perstorp
Per-Martin Svensson (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordf Tomelilla
Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd Malmö
Christer Wallin (M), oppositionsråd Lund
Linda Allansson Wester (M), kommunstyr. ordf Svedala
Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordf Vellinge
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd Eslöv
Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordf Örkelljunga
Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordf Östra Göinge

Barn och unga måste få fortsätta spela fotboll, även om ÄFF går i konkurs

Copyright: Maggio7 (Flickr)
Copyright: Maggio7 (Creative Commons/Flickr)
Osäkerheten kring vad som ska hända med Ängelholms FF är stor efter gårdagens dubbla besked. Först hette det att föreningen begärts i konkurs av spelarna som inte fått sin julilön. Därefter kom kontrabesked från föreningens styrelse om att någon konkursansökan inte alls lämnats in.

Oavsett vad som sker kommande dagar är osäkerheten troligtvis allra störst hos de unga killar och tjejer som spelar fotboll i föreningens många ungdomslag. Vad ska hända med vår förening? Kommer jag att kunna fortsätta spela fotboll? Det var säkert frågor som många föräldrar i Ängelholms kommun fick i går kväll.

Det är befogade frågor utifrån ungdomarnas perspektiv. Jag minns själv när jag var yngre och spelade fotboll i Skäldervikens IF. Fotbollen var under några år bland det viktigaste som fanns. Lagkompisarna. Matcherna. Träningarna. Stoltheten över att få ta på den vitblå matchdressen inför lördagens match.

Det är positivt för vår kommun att ha elitlag i de högsta serierna och de ska ha rimliga och likvärdiga förutsättningar oavsett sport. Det går dock inte att komma ifrån att det är ungdomsverksamheten som är viktigast att slå vakt om ur kommunens perspektiv.

Att elitlagets ekonomiska bekymmer går ut över ungdomsverksamheten är därför ett stort bekymmer. Jag är övertygad om att det på längre sikt behövs en översyn av kommunens villkor för exempelvis bidragsgivning för att undvika att denna typ av situationer uppkommer i framtiden. Ett upplägg skulle kunna vara att ungdomslag och elitsatsning separeras i två juridiska personer/föreningar för att undvika att ekonomiska bekymmer i en del av verksamheten påverkar den andra. Naturligtvis krävs noggranna analyser och dialog kring vad en sådana förändring skulle få för konsekvenser, men det är viktigt att vi för den här typen av resonemang för att freda ungdomars idrottande.

kort sikt är det dock viktigt att Ängelholms kommun stöttar så gott det går i den uppkomna situationen för att försöka mildra konsekvenserna för de barn och unga som nu går i osäkerhet. Om föreningen går i konkurs bör och ska Ängelholms kommun vara behjälplig med insatser för att stötta ungdomarna och deras föräldrar i att starta upp en ny förening som kan husera ungdomsverksamheten. Rätt hanterat kan det bli starten på något riktigt bra för framtiden och som motverkar att den uppkomna situationen återupprepas.

Slutligen bör både kommun- och idrottssverige ta sig en ordentlig funderare på varför det blir så här om och om igen i olika kommuner och olika klubbar runt om i landet. Något står inte rätt till med idrotten när klubbar möts av orimliga förbundskrav och många gånger tycks leva över sina tillgångar med konkurser och nedflyttningar som resultat. Det är dock en större diskussion som får tas en annan gång.

Bjud ängelholmarna på en ordentlig sommarfest!

PRESSMEDDELANDE 2016-06-23

ÄNGELHOLM 500 ÅR. Moderaterna föreslår att ängelholmarna bjuds på sommarfest under en helg i sommar som en del i kommunens pågående 500-årsjubileum. När det nu tycks finnas möjlighet att prioritera om delar budgeten menar Moderaterna att kommunen bör satsa på en ordentlig folkfest på Stortorget.

Sedan några veckor står jubileumsscenen på Stortorget i Ängelholm. Många ängelholmare är nyfikna på vilka evenemang som ska hållas där under sommaren. I kalendariet kan man konstatera att scenen börjar fyllas med evenemang, men det saknas fortfarande ett större arrangemang. Mot denna bakgrund och det faktum att det tycks finnas utrymme att ombudgetera delar av jubileumsmedlen föreslår Moderaterna att kommunen ger ängelholmarna en riktig folkfest på Stortorget under en helg i sommar.

– Moderaterna vill att Ängelholms 500-årsjubileum ska bli ett minne såväl hos ängelholmarna som hos besökande turister och gäster. Vi tycker därför det vore lämpligt att stärka jubileumsåret med ett sommararrangemang på torget med musik, glädje och god gemenskap, säger Robin Holmberg (M), oppositionsråd.

Det kan exempelvis handla om musik, standupkomedi eller andra framträdanden med lokala eller inhyrda artister. Det kan även innebära enklare servering av mat, fika eller annat i likhet med det som skedde när Ängelholms kommun under 2014 firade 40 000 invånare.

– Hittills har jubileumsåret bestått i mindre arrangemang riktade mot olika intressen. Jubileumskonserten på Skånebil och vänortskonserten på torget visar dock att musiken väcker intresse och lockar ängelholmarna. När det nu tycks finnas möjligheter att planera om delar av budgeten menar Moderaterna att vi bör ta chansen att genomföra ytterligare ett större sommararrangemang, säger Ola Carlsson (M), 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige.

Ett sådant arrangemang kräver dock att ordföranden för styrgruppen för 500-årsjubileet, kommunfullmäktiges ordförande Bengt Sävström (S), tar initiativ till en diskussion omgående.

Mer information:
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, 072-988 70 00
Ola Carlsson (M), 2:e vice ordförande kommunfullmäktige, 070-623 09 59

Moderaterna säger nej till blockförhyrning för nyanlända

Klockaregården
Illustration: Ängelholmshem

I morgon (15/6) behandlar kommunstyrelsen ett förslag om att blockförhyra 24 nybyggda lägenheter i Strövelstorp med option om att få hyra ytterligare 24 lägenheter när etapp två färdigställs. Skälet till att förslaget om förhyrning av samtliga nya hyresrätter i Strövelstorp kommer upp är för att täcka behovet av bostäder till de knappa 100 nyanlända som Ängelholms kommun ålagts ta emot under 2016.

Moderaterna kommer att rösta NEJ till förslaget.

Våra skäl för detta ställningstagande är enligt följande:

  • Klockaregården har tillkommit eftersom politiken i Ängelholm under förra och förrförra mandatperioden velat satsa på Strövelstorp. Därför har Ängelholmshem fått i uppdrag att uppföra 48 lägenheter för att tillföra nya hyreslägenheter till orten.
  • Strövelstorp tar som kommundel redan stort ansvar för mottagandet i Ängelholm genom det anläggningsboende som Migrationsverket sedan tidigare driver där.
  • Ängelholms kommun har av staten ålagts att ta emot ca 100 nyanlända. Vårt ingångsvärde är att kommunen så långt det är möjligt ska klara detta åtagande.
  • Kommunen är skyldig att ordna boende till de individer som staten fördelat till Ängelholm.
  • Moderaterna är av uppfattningen att HELA Ängelholms kommun måste vara med och ta ansvar för att klara våra åtaganden gentemot staten och Migrationsverket. Då är det olämpligt att Strövelstorp ska ta en så pass stor del av ansvaret genom att 24+24 lägenheter, hela nyproduktionen på Klockaregården, blockförhyrs till boende för nyanlända.
  • Moderaterna vill istället öka andelen lägenheter från Ängelholmshems hela bestånd som avsätts för boendeändamål för nyanlända. Vi vill också titta på andra möjliga lösningar för att ordna boendeplatser. Genom detta fördelas ansvaret för statens åläggande över hela kommunen.
  • Det minskar riskerna för segregation, framförallt i Strövelstorp, och ökar möjligheterna för integration i det svenska samhället.

Dessa argument förde vi fram redan i inledande diskussioner i kommunstyrelsen för två veckor sedan. Trots det väljer Socialdemokraterna att lägga fram detta olämpliga förslag. Moderaterna röstar som sagt nej.

Uppdatering 22/6: Ärendet togs bort från dagordningen på kommunstyrelsesammanträdet den 15/6 och återkommer istället på ett extramöte den 27/6. Moderaterna är naturligtvis fortsatt motståndare till förslaget om det kommer upp i samma form vid detta möte.

Motion angående nytt trygghetsboende i Ängelholm

Trygghetsboende erbjuder hyresgästen ett ordinarie boende med utökad service. I Ängelholms kommun ingår trygghetslarm i hyran och hyresgästen får samtidigt tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter. I närheten av kommunens nuvarande trygghetsboenden finns dessutom restauranger som drivs av kommunens måltidsservice där den boende kan köpa frukost, lunch, eftermiddagskaffe och kvällsmål.

Trygghetsboende skiljer sig från vårdboende då alla som fyllt 70 år kan ansöka om en lägenhet. Således krävs inget biståndsbeslut för att bli aktuell för en boendeplats.

Att det finns en stor efterfrågan på trygghetsboende råder det inte något tvivel om. I dagsläget finns fyra trygghetsboenden i Ängelholms kommun. För tre av dessa sköts uthyrningen av Kundtjänst respektive Ängelholmshem. Köerna för dessa boenden är per den 9 juni 2016 som följer:

Willans trygghetsboende: 230 personer
Viktoriagårdens trygghetsboende: 130 personer
Willan 7 (Ängelholmshem): ca 260 personer

Moderaterna anser mot bakgrund av intresset för trygghetsboenden att Ängelholms kommun bör göra mer för att tillskapa fler lägenheter inom denna boendeform. Detta bör göras i två steg där det första handlar om att genom en analys skapa en bild över hur behovet av trygghetsboenden ser ut nu och i framtiden. Det andra steget handlar om att redan nu ta fram en tomt för byggnation av ytterligare ett nytt trygghetsboende.

Fler trygghetsboenden i Ängelholms kommun skapar ökad trygghet men bidrar också till att skapa flyttkedjor när personer över 70 år flyttar till ett trygghetsboende. Då ges andra på bostadsmarknaden möjlighet att flytta in i den nu tillgängliga villan eller lägenheten.

Nya Moderaterna i Ängelholm yrkar med anledning av det ovanstående:

att Ängelholms kommun analyserar det nuvarande och framtida behovet av trygghetsboenden.

att Ängelholms kommun med bakgrund i ovanstående analys arbetar fram en strategi för att skapa fler trygghetsboenden.

att Ängelholms kommun tar fram förslag på lämpliga tomter för byggnation av nytt trygghetsboende.

att Ängelholms kommun genom markanvisningstävling eller annan exploateringsmodell tillskapar ett nytt trygghetsboende på den utvalda tomten.

Ängelholm 2016-06-14

Robin Holmberg
Ola Carlsson
Elisabeth Kullenberg
Christina Hanstål
Göran Larsson
Sven-Ingvar Borgquist
Tomas Fjellner
Maija Rampe