Riskabelt med höjd skatt på kärnkraften (SvD 14/1)

Vinterkylan har slagit klorna i Sverige. Även i Skåne har det blivit vinter. Vårt beroende av god tillgång till ren och trygg energi visar sig tydligt när det är så här kallt. Men egentligen är det inte annorlunda under andra delar av året. Vår industri är beroende av energi året om. Det handlar om många arbetstillfällen.

En central fråga för svensk konkurrenskraft är att säkra industrins energiförsörjning. En trygg försörjning förutsätter i dagsläget kärnkraft som baskraft och vattenkraft som både bas- och reglerkraft.

Den rödgröna regeringen har nu höjt effektskatten på svensk kärnkraft. Detta har fått till följd att statliga Vattenfall allvarligt funderar på att avbryta sitt investeringsprogram i de svenska kärnkraftverken och därmed planera för en förtida avveckling av minst fyra av de tio reaktorerna. Inom en femårsperiod kan samtliga reaktorer vara hotade. En sådan avveckling skulle innebära att vi kommer att öka förbrukningen och importen av el som är producerad med olja och kol, samt innebära en stor risk för elbrist. Det kommer även att driva energipriset i Sverige uppåt, vilket kraftigt riskerar många arbetstillfällen i Sverige. För att säkerställa en trygg försörjning av kärnkraft bör därför effektskatten sänkas och dess utformning ses över. I Moderaternas budgetmotion i höstas föreslogs en sänkning av effektskatten med 250 miljoner kronor, samt att en översyn av dess utformning görs.

En annan viktig konkurrensnackdel inom landet är den indelning i elområden som gjordes 2011. Efter att Barsebäcksverken stängts 1999 och 2005 uppstod ett stort elunderskott i Sydsverige då överföringskapaciteten från Norrland var otillräcklig. Det ledde till att Sverige för att inte få elbrist inom landet ibland begränsade exporten av el.
De socialdemokratiska regeringar som drev igenom stängningen av Barsebäck bär ett tungt ansvar för att inte ha tagit de följdbeslut som var nödvändiga. Man borde ha investerat i mer överföringskapacitet och ny elproduktion.

2010 krävde EU-kommissionen att Sverige skulle hantera överföringsbegränsningen till Danmark. Sverige delades då in i fyra elområden. Skåne tillhör område 4. Det innebär att vi betalar ett högre elpris jämfört med övriga delar av landet. Skillnaden varierar och under 2015 har justeringen i elområde 4 varit allt mellan några öre till över fem kronor per kWh. Således är det sydsvenska elkonsumenter som med högre elpriser betalar för stängningen av Barsebäck, en stängning som skåningarna inte har beslutat om.

Om vi ska fortsätta vara en industrination i framkant kan vi inte gå åt fel håll i energi- och klimatfrågan. Sverige ökade förra året effekten i kärnkraftverken med 175 MW. Globalt byggs det nytt. Under 2015 togs tio nya kärnkraftverk i drift runt om i världen, ytterligare 67 reaktorer är under byggnation. Världens tillväxtländer satsar på ren och säker kärnkraft för att minska användningen av kol.

Sverige behöver en regering som inte går åt motsatt håll jämfört med omvärlden. För Skånes och skånska företags skull borde Sverige utveckla kärnkraften i stället för att avveckla den i förtid. Sverige kan bättre!

Henrik Wöhlecke, Eslöv
Linda Allansson Wester, Svedala
Pia Almström, Kävlinge
Anders Berngarn, Lomma
Ulf Bingsgård, Trelleborg
Johan Bolinder, Skurup
Peter Danielsson, Helsingborg
Kenneth Dådring, Klippan
Kerstin Gustafsson, Båstad
Robin Holmberg, Ängelholm
Peter Johansson, Kristianstad
Lars Johnson, Burlöv
Anders Johnsson, Simrishamn
Pontus Lindberg, Region Skåne
Ninnie Lindell, Bjuv
Stefan Lundgren, Sjöbo
Anna Palm, Höör
Pär Palmgren, Hässleholm
Birgitta Persson, Landskrona
Carl Johan Sonesson, Region Skåne
Christian Sonesson, Staffanstorp
Patrik Ströbeck, Perstorp
Torbjörn Tegnhammar, Malmö
Olof Röstin, Svalöv
Christer Wallin, Lund
Carina Wutzler, Vellinge
Carina Zachau, Örkelljunga

Svar till Karin Stenholm om Kronoskogen (4/9)

Nej, Nya Moderaterna har inte sagt tvärt nej till all bebyggelse i Kronoskogen. Men det finns inget ja heller.

Vi vill utveckla Ängelholm och skapa många fler bostäder. I likhet med de andra partierna utom SD, och kanske EP, har vi som mål att befolkningen ska växa med en procent om året, cirka 400 personer. Bostäder är det som begränsar mest. Då är det fel att på förhand säga nej till förslag från markägare, i det här fallet statliga Sveaskog.

Förslaget till översiktsplan fram till år 2035 är just ett förslag som inte genomgått någon större politisk värdering. Områdena kring Havsbadsvägen och Stationsområdet som Sveaskog vill pröva är i storleksordningen fem procent av Kronoskogen.
Beroende på vad ängelholmarna tycker ska vi ta ställning till om det är bra eller dåligt att bygga här. Att släppa fram bebyggelse i vissa delar innebär starkare motiv och möjlighet att skydda större delar av skogen. I dag finns inget starkt skydd.

Det är samma motiv till att Moderaterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna nyligen la förslag om att kommunen ska försöka köpa Nybroskogen. Skälet är att skapa ett långvarigt skydd för naturen till nytta för friluftsliv. Området ska också vara direkt kopplat till hembygdsparken genom en ny gång- och cykelbro.

Fler bostäder i bra läge är viktigt för alla. Ökad befolkning, gärna fler unga, behövs för att behålla god samhällsservice i framtiden. Annars räcker inte dagens skattesats till lika bra vård, skola och omsorg.

Den slutsatsen ligger bakom allt från Pytteleden för att öppna Stationsområdet för bostadsbebyggelse till hög och tät bebyggelse vid Kullakiosken. Högre hus spar mark, ger underlag för mer kollektivtrafik och är dessutom något många vill bo i.

Anders Davidsson, M, kandidat kommunfullmäktige
Robin Holmberg, M, kommunstyrelsens ordförande
Rune Johansson, M, kommunfullmäktiges ordförande

Svar till Vänsterpartiet (9/7)

Vänsterpartiet ondgör sig den 9 juli över miljöarbetet i Ängelholm. Det stämmer att kommunen i år tappat i Miljöaktuellts ranking av de svenska kommunerna. 2013 kom Ängelholm på 197 plats, jämfört med 107 plats 2012. 2011 kom Ängelholm på plats 213, 2010 på 92:e och 2009 på 191 plats.

Tyvärr visar detta en sak: Miljöaktuellts ranking är ett ganska trubbigt instrument för att mäta kommunernas miljöarbete, där variabler ändras från år till år. Stora skillnader i resultatet uppstår därför samtidigt som undersökningen breddats till att omfatta även andra frågor än miljö.

Men vi är inte nöjda för det. Miljöchefen har fått i uppdrag att bryta ner undersökningen och se hur Ängelholms kommun kan bättra sig. Ängelholm måste bli bättre ur miljöhänsyn, inte för att klättra i rankingar utan för att staden ska vara hälsosam att leva i. Nuvarande och kommande ängelholmare förtjänar god miljö.

Trots att rankingarna visar på blandat resultat har kommunen de senaste åren tagit kliv framåt. Några exempel är att miljöprogrammet som Alliansen tog initiativ till under förra mandatperioden har uppdaterats och förnyats. Miljönämnden arbetar även med att komma till rätta med de många uttjänta avlopp som finns i kommunen för att minska utsläppen av skadliga ämnen till havet och vattendragen. Sedan 2012 har ett stort antal avlopp inventerats och åtgärdats och än fler är på gång.

Vänsterpartiet kopplar miljörankingen till en ny bro över Rönneå och det nya badhuset på Hälsostaden. Det är intressant att V gör denna koppling eftersom denna typ av frågor inte mäts av Miljöaktuellt.

Vänsterpartiet vill ta ansvar för Ängelholm och säger att de tar miljöfrågorna på allvar. Jag har dock inte sett ett enda skarpt förslag förutom att badhuset ska värmas med spillvärme, spillvärme som inte ens finns i moderna ishallar. Ängelholms miljö ska vara god, men det kräver långsiktigt arbete och skarpa förslag. Moderaterna och Alliansen kommer att fortsätta arbeta för detta för ängelholmarnas skull, inte för att klättra i rankingar.

Robin Holmberg (M)
ordförande miljönämnden, Ängelholms kommun

Miljönätverksträff med Skåne Nordväst

I dag samlades miljönätverket inom Skåne Nordväst för en andra nätverksträff. Dagens träff ägde rum i Ängelholm. Helsingborg och Ängelholm har gemensamt tagit initiativ till nätverket där miljönämndsordförandena och miljöcheferna från kommunerna och Söderåsens miljöförbund ingår.

Fokus för dagen var vikten av att våga följa upp den egna verksamheten. Jag berättade om läget i miljönämnden och på miljökontoret under 2010 samt redogjorde sedan för vilka förändringar som genomförts och vad det gett för resultat. Nätverket diskuterade även VA-planering och hur kommunerna arbetar med enskilda avlopp. Ängelholms miljöchef Karin Valtinat berättade om kommunens projekt där olika geografiska områdens arbetas igenom systematiskt. Ängelholms kommun har ett stort antal enskilda avlopp som måste hanteras. Helsingborgs stad arbetar även i projektform och har anställt två personer som bara ska arbeta med enskilda avlopp.

Nätverket kommer nästa gång att samlas i Höganäs där kommunens företrädare vill diskutera energieffektivisering i de kommunala fastigheterna. Dagens möte var mycket givande och jag tackar alla som deltog och som bidrog till de goda diskussionerna. Det är mycket välkommet att Skåne Nordväst nu även samarbetar kring miljöfrågorna. Även om våra kommuner skiljer sig åt finns det mycket att lära av varandra och mycket inspiration att hämta.

Pressmeddelande: Ökat miljösamarbete i Skåne Nordväst

I Skåne Nordväst bedrivs ambitiöst miljöarbete på lokal nivå. Kommunernas miljöarbete syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, förbättra för kollektivtrafikresenärer, göra det lättare för företagare att göra rätt och mycket annat. Flera av utmaningarna är gemensamma och genom samarbete kan vi komma längre.

Helsingborg och Ängelholm tar nu initiativ till en första nätverksträff för kommunerna i Skåne Nordväst. Därför bjuds ordförande för miljönämnd (eller motsvarande) och ansvarig förvaltningschef in till ett första möte för att diskutera hur kommunerna kan samverka för att utveckla miljöarbetet i regionen.

– Vi hoppas att detta är starten på ett nätverk som informellt kan diskutera miljöfrågor som påverkar oss alla. På så vis hoppas vi inspireras och lära av varandra för att ytterligare utveckla vårt arbete, säger Anna Jähnke (M), ordförande miljönämnden i Helsingborgs stad.

Första träffen kommer att äga rum på rådhuset i Helsingborg i slutet av oktober. Då kommer formerna för nätverkets fortsatta arbete att konkretiseras.

– Att lära av varandra och ta till vara goda erfarenheter gör att vi kommer längre i miljöarbetet. Miljöutmaningarna stannar inte vid kommungränsen, därför är samarbete så viktigt, säger Robin Holmberg (M), ordförande miljönämnden i Ängelholms kommun.

Mer information
Anna Jähnke (M), ordförande miljönämnden Helsingborgs stad, 073-231 12 93
Robin Holmberg (M), ordförande miljönämnden Ängelholms kommun, 073-323 44 50