Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Infrastruktur

Halvera inte infarten till Ängelholm (NST 13/10)

Posted on by Robin Holmberg

I december invigs den nya rondellen vid trafikplats Rebbelberga. Det är välkommet att en av kommunens största flaskhalsar nu byggs bort genom utökad kapacitet i rondellen över E6:an.

Den nya superrondellen stärker samtidigt Klippanvägen som den tydliga huvudentrén till Ängelholm. Alliansen ser därför med oro på det förslag till halverad kapacitet på delar av Klippanvägen som utretts av kommunen. När en flaskhals byggts bort ska den inte ersättas med en ny.

Alliansen säger därför NEJ till att halvera Klippanvägen.

Vi vill istället se en mer välkomnande infart till Ängelholm där nuvarande kapacitet bibehålls, det vill säga två plus två körfält. Vi vill att Klippanvägen görs mer attraktiv genom att refugerna sköts bättre samt att nya planteringar av blommor och träd görs. Vi vill också stärka cyklandet i staden, men menar att nuvarande cykelväg istället kan utvecklas och göras mer tillgänglig. Vi är också öppna för att fortsätta utreda rondeller som ersättning till dagens trafikljus för bättre flyt i trafiken.

Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara splittrade i frågan och ännu inte satt ner foten i frågan. I Engelholmspartiets och Socialdemokraternas förslag till budget för år 2017 finns dock fortsatt investeringsmedel motsvarande 35 miljoner kronor avsatta för Klippanvägens ombyggnad. Alliansen kan inte tolka det på annat sätt än att frågan om att halvera Klippanvägen fortsatt lever. Alliansen kommer fortsätta arbeta för att stoppa förslaget.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)

Sven Bergman (L)

Lennart Engström (KD)

Sätt dig vid förhandlingsbordet, Nyander!

Posted on by Robin Holmberg

PRESSMEDDELANDE 2016-03-18

På måndag 21 mars behandlar kommunfullmäktige i Ängelholm frågan om ny spårpassage vid järnvägen i Stationsområdet. Valet står mellan en ”supertunnel” för 105 miljoner kronor, varav Ängelholms kommun får betalar 82 miljoner, eller en spårövergång till en totalkostnad om 26 miljoner kronor (kommunen får då betalar merkostnaden om 3 miljoner). Treklövern uppmanar nu kommunstyrelsens ordförande att sätta sig vid förhandlingsbordet så att vi gemensamt kan hitta en lösning.Treklövern ledare

Efter att frågan om spårpassage behandlats i den styrgrupp som bildats på Treklöverns initiativ för att stödja och leda utvecklingen av Stationsområdet har en olycklig politisk låsning uppkommit där S och Treklövern står mycket långt ifrån varandra. Om Socialdemokraterna trots allt väljer att driva igenom sitt förslag kommer det att kosta Ängelholms skattebetalare minst 82 miljoner kronor.

I samtal med ängelholmare och genom att följa diskussioner på sociala medier kan Treklövern konstatera att det finns ett motstånd mot den av S föreslagna spårpassagen. De främsta argumenten som förs fram handlar om den höga kostnaden och om att en undergång uppfattas som mer otrygg.

Den 9 mars uppmanade därför Treklöverns gruppledare gemensamt i en insändare Socialdemokraterna att ompröva sitt ställningstagande. S tycks dock fortsatt förorda den dyra spårundergången. Givet Trafikverkets tidplan för Västkustbanans utbyggnad kommer beslutet inte kunna ändras utan binder upp Ängelholms kommun för lång tid, in i nästa mandatperiod. Det vore därför smakfullt med en lösning som kan accepteras av såväl majoriteten som oppositionen.

Treklövern bjuder därför in kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S) till att sätta sig vid förhandlingsbordet:

– På måndag riskerar Ängelholms fullmäktige att fatta ett olyckligt beslut. Vi ser att förslaget med en undergång är både dyrt och passar dåligt in i den framtida utvecklingen av Ängelholms stationsområde. Låt oss därför släppa prestigen och sätta oss ner och förhandla om en alternativ lösning, säger Robin Holmberg (M), oppositionsråd.

Stationsområdet är Ängelholms nästa stora utvecklingsprojekt. Utvecklingen kommer främst att ske nord och nordost om dagens stationsbyggnad och Sockerbrukskvarteren. Treklövern anser det därför vara intressant att diskutera om en billigare och mer rättplacerad spårundergång går att skapa norr om stationshuset samtidigt som Järnvägstunneln behålls i söder och en bro byggs över spåren för tågresenärer. På så sätt kan både Socialdemokraternas och Treklöverns respektive förslag rymmas i en attraktiv helhet.

Treklövern utgår därför från att Lars Nyander (S) skyndsamt kallar ihop ett möte för förhandlingar.

Mer information:
Robin Holmberg (M), oppositionsråd

Undergången måste stoppas (NST 9/3)

Posted on by Robin Holmberg

Socialdemokraterna och Engelholmspartiet vill bygga en ”supertunnel” under spåren på stationsområdet i Ängelholm. Totalkostnaden beräknas, med stor osäkerhet, till 105 miljoner kronor. Av detta får kommunen stå för 82 miljoner kronor.

Diskussionen om hur vi ska ta oss förbi spåren i framtiden kommer av Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår på hela Västkustbanan. I samband med detta ska den otrygga bompassagen på Ängelholms station byggas bort. Trafikverket bekostar en spårövergång till en fastställd kostnad om 23 miljoner kronor, liknande de på stationerna i Barkåkra och Förslöv.
Kommunen har i detta läge utrett möjliga alternativ till standardlösningen. När stationsområdet nu ska utvecklas är det viktigt att järnvägens utbyggnad passar in i den miljö och den nya stadsbild vi vill skapa.

Treklövern har efter noga övervägande fastnat för en snedställd spårövergång till en kommunal merkostnad om tre miljoner kronor med utsikt mot staden och mot Kronoskogen.
Vi ser detta som det mest attraktiva, mest kostnadseffektiva och tryggaste alternativet. Samtidigt bidrar det med stadsmässighet och markerar för resenärer att de kommit fram till vår stad. Att befintlig infrastruktur – Järnvägstunneln till Järnvägsmuseet och Kronoskogen – dessutom behålls och förbättras är positiva bieffekter.

Mot detta förslag står S och EP:s huvudlösa förslag om en supertunnel. I en värld där resurserna är obegränsade hade kanske detta alternativ kunnat övervägas. Treklövern ser dock att det finns många andra behov i vår kommun som är långt mer angelägna. Vi vet exempelvis att kommunen kommer att behöva renovera biblioteket, bygga förskolor, renovera Stadshuset och göra insatser för att skydda stränderna. Dessutom finns önskemål om en renoverad Parkskola, scener och lokaler för kulturen och mycket mer. Treklövern anser helt enkelt att en supertunnel för 82 kommunala miljoner är fel prioritering.

Vi utgår därför från att S tar förnuftet till fånga och stoppar sin undergång.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Bromma flygplats angår NV-Skåne (15/7)

Posted on by Robin Holmberg

Bromma flygplats spelar en viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Nordvästra Skåne är inget undantag. Hälften av resorna till och från Ängelholm-Helsingborg Airport är beroende av Bromma. Om Bromma läggs ned skulle det innebära ett stort avbräck i resandeunderlaget för vår lokala flygplats samtidigt som regionen riskerar tappa en av sina viktigaste konkurrensfördelar.

Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3-modellen) har Stockholms handelskammare gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i nordvästra Skåne. Lågt räknat hotas uppemot 2500 jobb i vår flygplats upptagningsområde.

Bromma är Sveriges tredje största flygplats. Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Det citynära läget gör det snabbt och enkelt att ta sig från Ängelholm eller Helsingborg till de centrala delarna av Stockholm.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har nordvästra Skåne fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Eftersom en stor andel av allt flyg till och från Ängelholm-Helsingborg Airport kommer från just Bromma blir det ett hårt slag mot flygplatsen och hela vår region, om Brommaflyget läggs ner.

Nedläggningsförespråkare menar att det finns möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. Arlanda är dock redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Bromma har i dag två miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Slutsatsen blir att en nedläggning av Bromma kraftigt begränsar kapaciteten och tillgängligheten till Stockholm.

Vår egen flygplats står redan i dag inför utmaningar. Utan flyg till och från Bromma riskerar flygplatsens förutsättningar försämras kraftigt, vilket drabbar både affärsflyget och möjligheterna att flyga charterresor från Ängelholm. På sikt handlar det om flygplatsens överlevnad och regionens konkurrenskraft och möjlighet att locka investeringar, etableringar och företag till nordvästra Skåne.

Det råder därför ingen tvekan om att en nedläggning av Bromma flygplats får stora konsekvenser för jobb och konkurrenskraft i nordvästra Skåne och i hela Sverige. Bromma flygplats är ingen Stockholmsfråga utan i allra högsta grad en nationell angelägenhet.

Peter Danielsson (M)
kommunstyrelsens ordförande Helsingborgs stad

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande Ängelholms kommun

Svante Paulsson
projekt- och strategiansvarig Backahill AB

24 000 jobb hotas om Bromma flygplats läggs ned

Posted on by Robin Holmberg

Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Om Bromma läggs ner kommer många orter att få försämrade förbindelser med Stockholm. Många företag kommer att få svårt att ha kvar sin verksamhet på de orter som trafikerar Bromma. Pendlare kommer att tvingas se sig om efter andra jobb. Försämrad flygtillgänglighet slår hårt mot jobb och tillväxt i många delar av Sverige. Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3 modellen) har vi gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i våra regioner. Lågt räknat hotas uppemot 24 000 jobb i hela Sverige. Jobbförlusten drabbar i huvudsak orter utanför Stockholm som trafikerar Bromma.

Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Incheckning, bagagehantering och säkerhetskontroll går snabbt och smidigt på Bromma. Det citynära läget gör att man snabbt tar sig till de centrala delarna av Stockholm, liksom till Kista, Solna och Sundbyberg med sina många och stora företagsetableringar. Från Sundbyberg är det praktiskt taget gångavstånd till Bromma. Det går också snabbt att byta flyg på Bromma om man ska ta sig till exempel från Umeå till Malmö.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har de delar av Sverige som vi representerar fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Tack vare Bromma har konkurrensen inom flyget ökat, vilket har gett lägre biljettpriser. De inrikesdestinationer som trafikeras från Bromma är Umeå, Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ronneby, Ängelholm, Trollhättan, Halmstad, Göteborg, Malmö, Växjö och Visby. Bromma har kommit att utvecklas till en viktig destination för inrikestrafiken och många flygplatser i Sverige står och faller med Bromma.

Bromma har i dag 2 miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda är redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Det finns därför ingen möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. I sammanhanget bör även nämnas att Arlandas nuvarande miljötillstånd innebär förbud mot att flyga över Upplands Väsby från 2018. Swedavia har ansökt om ett nytt miljötillstånd, men utslaget i första instans innebär att överflygningsförbudet i princip ligger kvar. Om ingen ändring sker i Mark- och miljööverdomstolen blir konsekvensen att flygkapaciteten i högtrafik på Arlanda måste minskas med 40 procent 2018. Eller annorlunda uttryckt: var fjärde resenär kommer på sikt inte att kunna flyga till eller från flygplatsen.

Så vad skulle hända om Bromma läggs ned? Det skulle drabba de orter som är beroende av goda kommunikationer med Stockholm. Det skulle också medföra sämre konkurrens inom flyget och därmed högre priser och sämre service. Många av de flygplatser runtom i Sverige som idag brottas med dålig lönsamhet skulle får svårt att överleva. Detta skulle bli ett hårt slag mot de orter i Sverige som har stora avstånd till huvudstadsregionen.

Trots att Bromma är avsevärt mindre än Arlanda är det ändå Sveriges tredje största flygplats. Den är av utomordentligt stor betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Dessutom har ett antal statliga utredningar konstaterat att Stockholm behöver två flygplatser.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det land i EU som har det längsta avståndet mellan olika landsändar. Flygets betydelse för att Sverige ska kunna vara internationellt konkurrenskraftigt kan därför inte nog understrykas.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Jörgen Berglund, kommunstyrelsens ordförande (M), Sundsvall
Krister Olsson, grundare, Balticgruppen
Mattias Bergman, vd, Nevs
Sten Nordin, kommunstyrelsens ordförande (M), Stockholms stad
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande (M), Växjö
Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande (S), Kalmar
Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M), Ronneby
Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande (S), Gotland
Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Ängelholm
Leif Nord, kommunstyrelsens ordförande (M), Åre
Ann-Sofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S), Östersund
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande (S), Umeå
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Helsingborg
Dick Jansson, vd, Handelskammaren Mittsverige
Jan Bergmark, vd, Västerbottens Handelskammare
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Per-Olof Hansers, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Johan Karlström, vd, Skanska
Carl Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande (M), Halmstad
Erik Paulsson, entreprenör
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

Posted on by Robin Holmberg

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne