Interpellation till Lars Nyander (S) angående vägprojekts påverkan på handel och näringsliv

Det händer mycket i Ängelholm just nu. Vägar byggs om, rör läggs om och bostäder byggs. De flesta är nog överens om att det är mycket positivt att staden utvecklas och infrastrukturen förbättras.

Just 2016 känns det dock som att det är ovanligt många arbeten igång i centrala Ängelholm. Landshövdingevägen har byggts om, flera förstärkningar av fjärrvärmenätet utförs av Öresundskraft och Åsbogatan byggs om med nya vattenledningar, nya busshållplatser och ny beläggning.

Ombyggnationer får dock inte enbart positiva konsekvenser. Störningarna för de boende och för näringslivet på den aktuella platsen kan bli långvariga. Det vittnar inte minst näringsidkarna längs Åsbogatan om. I samband med att Villans nya trygghetsboende byggdes om var jag i kontakt med näringsidkare som upplevde problem med att få parkeringsplatserna att räcka till. Det innebär att två större projekt stört handeln på gatan under senare år.

För att göra tiden för byggnation så smidig som möjligt är det viktigt att jobba med information till boende och näringsliv samt att gator inte hålls stängda längre än nödvändigt.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S):

1.Hur arbetar Ängelholms kommun med att informera boende och näringsliv om planerade byggprojekt, exempelvis gatuombyggnader?

2. Hur säkerställer Ängelholms kommun att gator inte stängs av längre tid än nödvändigt vid gatuombyggnader?

3. Skiljer sig informationen om kommande projekt sig åt beroende på om det är kommunens intraprenadavdelning eller en entreprenör som utför arbetet?

4. Hur stor andel av Huvuduppdrag samhälles projekt under 2016 utförs av intreprenadavdelningen respektive av entreprenörer?

Ängelholm 2016-11-21

Robin Holmberg (M)

Nu måste de nya parkeringsreglerna utvärderas

Att Ängelholms kommun infört nya parkeringsregler kan inte ha undgått någon. Många är de som i media, sociala medier, i kommunens synpunktshantering och i samtal med oss politiskt aktiva vittnat om det upplevda kaoset. Det är människor som börjat ta bilen till jobbet eftersom de av förklarliga skäl inte kan vara hemma och flytta bilen. Ängelholmare som betalar för månadskort och som sen inte har någon plats att parkera bilen på. Lärare på gymnasieskolan som istället för att ägna kraft och energi åt att utbilda våra ungdomar istället måste stressa runt på morgonen för att försöka hitta en plats.

Med anledning av den situation många vittnar om anser jag att Ängelholms kommun måste agera i två angelägna frågor:

1. Kommunen måste ta ett halvt kliv tillbaka och göra en seriös utvärdering av de nya parkeringsreglerna. Har de nya parkeringsreglerna fått önskade effekter? Om nej, vilka justeringar behöver göras för att få rätsida på situationen? Hur har cityhandeln påverkats?

Att parkeringen inte upplevs fungera i människors vardag är naturligtvis mycket allvarligt. Men frågan är om det inte långsiktigt är mycket mer allvarligt att det inte finns något tydligt politiskt ansvar för trafik- och parkeringsfrågorna. I dagens NST vittnar kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S) och myndighetsnämndens ordförande Lars-Olle Tuvesson (S) om att de inte heller vet vem som har det politiska ansvaret för parkeringarna.

2. Jag menar att ansvarsfrågan bör klarläggas så snart som möjligt. Är det kommunstyrelsen eller myndighetsnämnden som har ansvaret? Om det inte tydligt är definierat i nuvarande reglemente bör ett ärende om justering av den politiska organisationen lyftas omgående! Politiken kan inte avhända sig ansvaret till en tjänsteman – det behövs politisk styrning i för ängelholmarna angelägna frågor.

NST: Betalar för p-plats som inte finns

NST: Ansvaret har fallit mellan stolarna

Halvera inte infarten till Ängelholm (NST 13/10)

I december invigs den nya rondellen vid trafikplats Rebbelberga. Det är välkommet att en av kommunens största flaskhalsar nu byggs bort genom utökad kapacitet i rondellen över E6:an.

Den nya superrondellen stärker samtidigt Klippanvägen som den tydliga huvudentrén till Ängelholm. Alliansen ser därför med oro på det förslag till halverad kapacitet på delar av Klippanvägen som utretts av kommunen. När en flaskhals byggts bort ska den inte ersättas med en ny.

Alliansen säger därför NEJ till att halvera Klippanvägen.

Vi vill istället se en mer välkomnande infart till Ängelholm där nuvarande kapacitet bibehålls, det vill säga två plus två körfält. Vi vill att Klippanvägen görs mer attraktiv genom att refugerna sköts bättre samt att nya planteringar av blommor och träd görs. Vi vill också stärka cyklandet i staden, men menar att nuvarande cykelväg istället kan utvecklas och göras mer tillgänglig. Vi är också öppna för att fortsätta utreda rondeller som ersättning till dagens trafikljus för bättre flyt i trafiken.

Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara splittrade i frågan och ännu inte satt ner foten i frågan. I Engelholmspartiets och Socialdemokraternas förslag till budget för år 2017 finns dock fortsatt investeringsmedel motsvarande 35 miljoner kronor avsatta för Klippanvägens ombyggnad. Alliansen kan inte tolka det på annat sätt än att frågan om att halvera Klippanvägen fortsatt lever. Alliansen kommer fortsätta arbeta för att stoppa förslaget.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)

Sven Bergman (L)

Lennart Engström (KD)

Treklövern säger nej till halverad Klippanväg

PRESSMEDDELANDE 2016-09-16

KLIPPANVÄGENS OMBYGGNAD. Ängelholms kommun utreder nu hur huvudentrén till Ängelholm, Treklövern ledareKlippanvägen, ska se ut i framtiden. I det presenterade förslaget halveras kapaciteten genom att två körfält tas bort. Treklövern – Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – säger nej till en kraftigt strypt infart till staden.

I december färdigställs den nya rondellen vid trafikplats Rebbelberga. Det innebär att Klippanvägen i en nära framtid kommer vara en än tydligare huvudentré till Ängelholm. I samband med ett stundande VA-arbete planerar dock Ängelholms kommun att kraftigt strypa Klippanvägens kapacitet genom att halvera antalet körfält till förmån för en ny cykelväg.

Treklövern motsätter sig kapacitetsminskningen av flera skäl.

Därför sa vi nej till att bygga om Klippanvägen redan i vårt gemensamma budgetförslag för år 2016. Socialdemokraterna valde dock att gå vidare och i samband med att S-budgeten godkändes av kommunfullmäktige gavs klartecken för att utreda hur framtidens Klippanväg ska se ut. När förslaget nu presenterats för kommunstyrelsen kräver Treklövern att den del av utredningen som handlar om en halverad Klippanväg läggs i papperskorgen.

Treklövern vill istället se en mer välkomnande infart till Ängelholm där nuvarande kapacitet bibehålls. Vi vill att Klippanvägen görs mer attraktiv genom att refugerna sköts bättre, att nya planteringar av blommor och träd görs. Vi vill samtidigt stärka cyklandet i staden och menar att nuvarande cykelväg istället kan utvecklas och göras mer lättillgänglig. Rondeller bör övervägas i korsningen Klippanvägen/Emblagatan och i korsningen Klippanvägen/Kristian II:s väg. Även på den sista sträckan in mot staden bör vägen göras grönare med cykelvägar längs sidorna.

Treklövern är övertygad om att det förslag Ängelholms kommun utrett är att gå allt för långt. Ängelholm behöver en tydlig och mer välkomnande huvudentré med god kapacitet nu och i framtiden.

Mer information
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, 072-988 70 00
Liss Böcker Sellgren (C), gruppledare, 073-996 06 24
Lennart Engström (KD), gruppledare, 072-063 85 98

Sätt dig vid förhandlingsbordet, Nyander!

PRESSMEDDELANDE 2016-03-18

På måndag 21 mars behandlar kommunfullmäktige i Ängelholm frågan om ny spårpassage vid järnvägen i Stationsområdet. Valet står mellan en ”supertunnel” för 105 miljoner kronor, varav Ängelholms kommun får betalar 82 miljoner, eller en spårövergång till en totalkostnad om 26 miljoner kronor (kommunen får då betalar merkostnaden om 3 miljoner). Treklövern uppmanar nu kommunstyrelsens ordförande att sätta sig vid förhandlingsbordet så att vi gemensamt kan hitta en lösning.Treklövern ledare

Efter att frågan om spårpassage behandlats i den styrgrupp som bildats på Treklöverns initiativ för att stödja och leda utvecklingen av Stationsområdet har en olycklig politisk låsning uppkommit där S och Treklövern står mycket långt ifrån varandra. Om Socialdemokraterna trots allt väljer att driva igenom sitt förslag kommer det att kosta Ängelholms skattebetalare minst 82 miljoner kronor.

I samtal med ängelholmare och genom att följa diskussioner på sociala medier kan Treklövern konstatera att det finns ett motstånd mot den av S föreslagna spårpassagen. De främsta argumenten som förs fram handlar om den höga kostnaden och om att en undergång uppfattas som mer otrygg.

Den 9 mars uppmanade därför Treklöverns gruppledare gemensamt i en insändare Socialdemokraterna att ompröva sitt ställningstagande. S tycks dock fortsatt förorda den dyra spårundergången. Givet Trafikverkets tidplan för Västkustbanans utbyggnad kommer beslutet inte kunna ändras utan binder upp Ängelholms kommun för lång tid, in i nästa mandatperiod. Det vore därför smakfullt med en lösning som kan accepteras av såväl majoriteten som oppositionen.

Treklövern bjuder därför in kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S) till att sätta sig vid förhandlingsbordet:

– På måndag riskerar Ängelholms fullmäktige att fatta ett olyckligt beslut. Vi ser att förslaget med en undergång är både dyrt och passar dåligt in i den framtida utvecklingen av Ängelholms stationsområde. Låt oss därför släppa prestigen och sätta oss ner och förhandla om en alternativ lösning, säger Robin Holmberg (M), oppositionsråd.

Stationsområdet är Ängelholms nästa stora utvecklingsprojekt. Utvecklingen kommer främst att ske nord och nordost om dagens stationsbyggnad och Sockerbrukskvarteren. Treklövern anser det därför vara intressant att diskutera om en billigare och mer rättplacerad spårundergång går att skapa norr om stationshuset samtidigt som Järnvägstunneln behålls i söder och en bro byggs över spåren för tågresenärer. På så sätt kan både Socialdemokraternas och Treklöverns respektive förslag rymmas i en attraktiv helhet.

Treklövern utgår därför från att Lars Nyander (S) skyndsamt kallar ihop ett möte för förhandlingar.

Mer information:
Robin Holmberg (M), oppositionsråd

Undergången måste stoppas (NST 9/3)

Socialdemokraterna och Engelholmspartiet vill bygga en ”supertunnel” under spåren på stationsområdet i Ängelholm. Totalkostnaden beräknas, med stor osäkerhet, till 105 miljoner kronor. Av detta får kommunen stå för 82 miljoner kronor.

Diskussionen om hur vi ska ta oss förbi spåren i framtiden kommer av Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår på hela Västkustbanan. I samband med detta ska den otrygga bompassagen på Ängelholms station byggas bort. Trafikverket bekostar en spårövergång till en fastställd kostnad om 23 miljoner kronor, liknande de på stationerna i Barkåkra och Förslöv.
Kommunen har i detta läge utrett möjliga alternativ till standardlösningen. När stationsområdet nu ska utvecklas är det viktigt att järnvägens utbyggnad passar in i den miljö och den nya stadsbild vi vill skapa.

Treklövern har efter noga övervägande fastnat för en snedställd spårövergång till en kommunal merkostnad om tre miljoner kronor med utsikt mot staden och mot Kronoskogen.
Vi ser detta som det mest attraktiva, mest kostnadseffektiva och tryggaste alternativet. Samtidigt bidrar det med stadsmässighet och markerar för resenärer att de kommit fram till vår stad. Att befintlig infrastruktur – Järnvägstunneln till Järnvägsmuseet och Kronoskogen – dessutom behålls och förbättras är positiva bieffekter.

Mot detta förslag står S och EP:s huvudlösa förslag om en supertunnel. I en värld där resurserna är obegränsade hade kanske detta alternativ kunnat övervägas. Treklövern ser dock att det finns många andra behov i vår kommun som är långt mer angelägna. Vi vet exempelvis att kommunen kommer att behöva renovera biblioteket, bygga förskolor, renovera Stadshuset och göra insatser för att skydda stränderna. Dessutom finns önskemål om en renoverad Parkskola, scener och lokaler för kulturen och mycket mer. Treklövern anser helt enkelt att en supertunnel för 82 kommunala miljoner är fel prioritering.

Vi utgår därför från att S tar förnuftet till fånga och stoppar sin undergång.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Trafiken måste fungera i ängelholmarnas vardag (HD/NST 11/2)

Är det verkligen så här vi vill ha det i Ängelholm? Så reagerar troligtvis många när de satt sig in i Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till vision för trafikens utveckling i centrala Ängelholm.

S och MP föreslår nämligen att stadens centrum ska bli ”i princip bilfritt”. Endast de som bor i stan ska tillåtas köra inom den zon som markeras med ett ilsket rött streck. Vad detta kan komma att få för konsekvenser för handeln, restaurangerna och de andra verksamheterna i Ängelholms centrum inser nog de flesta. Och hur blir det med tillgången till havet, stationen, Råbocka Camping och andra målpunkter när matarlederna samtidigt smalnas av och tillgängligheten minskar?

Treklövern delar i grunden synen att våra transporter måste bli mer miljövänliga, mer effektiva och att rätt trafikslag (bil, buss, cykel eller gång) ska användas för den aktuella resan. Vi accepterar dock inte det av S och MP nu föreslagna trafikexperimentet då det är allt för långtgående.

Utgångspunkten för trafiken och infrastrukturen måste alltid vara att den ska fungera i ängelholmarnas vardag. Därför föreslår Treklövern en annan väg för trafikens utveckling byggd på fyra viktiga principer:

  •  Det ska vara lätt att göra rätt i Ängelholm – hållbara trafikslag som buss och cykel ska uppmuntras och förstärkas. Vi är övertygade att människor vill göra smarta val om tillgängligheten är god och utbudet attraktivt.
  • Ett centrum tillgängligt för alla ängelholmare – alla boende i Ängelholms kommun ska garanteras tillgång till centrum. Det är särskilt viktigt för de ängelholmare som inte bor i stan.
  • Infrastrukturplaneringen måste utgå från människans behov – det tycks finnas en övertro till att politiker med kommunala beslut kan förändra ”oönskade” beteenden. Treklövern anser istället att infrastrukturen ska användas för att lösa problem i människors vardag.
  • Värna Ängelholms centrum som handelsplats – Ängelholms centrum är trevligt och har ett bra utbud av butiker, restauranger och kaféer. Stadens centrum måste ges goda förutsättningar även i framtiden med välfungerande och hållbar infrastruktur med god tillgänglighet.

Treklövern vill se ett Ängelholm där trafiken utvecklas så att den möjliggör både bostadsbyggande och ett levande centrum. Då måste framtidens trafiksystem vara funktionellt och ändamålsenligt med god tillgänglighet för alla i Ängelholms kommun. Kan vi kombinera detta med fler hållbara resor ges Ängelholms tätort möjlighet att utvecklas på ett balanserat sätt med respekt för såväl miljön som för ängelholmarnas möjligheter att få ihop livspusslet.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Nu är det upp till bevis (NST 30/1)

Ängelholms kommun är attraktiv att bo och leva i. Det vet vi som bor här, men även andra upptäcker det och flyttar hit. Gott boende i hela kommunen, mysigt centrum, naturen och de långa stränderna skapar livskvalitet som lockar fler. Det medför bland annat ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av den kommunala servicen, utan att behöva höja skatten.

Denna utveckling har dock inte skett av sig självt. Ängelholm har växt genom en målmedveten politik som gett nya bostäder, både i centrum och i tätorterna. Potentialen att fortsätta utveckla Ängelholm till en av Sveriges bästa boendekommuner är fortsatt stor. Just nu pågår exempelvis planeringen av nya bostadsområden i södra och norra Ängelholm. Det är viktiga projekt som lägger grunden för kommunens framtida utveckling.

Samtidigt finns ett högaktuellt område där planeringen sedan valet i höstas står still: stationsområdet och Scantomten. Detta område har potential att erbjuda attraktivt, miljövänligt och centrumnära boende med goda kommunikationer och borde rimligtvis vara högprioriterat även för den nya majoriteten.

Att bebygga stationsområdet är dock inte helt problemfritt. Socialdemokraterna har i flera år duckat för frågan om trafiken vid en utbyggnad av stationsområdet och mer eller mindre konstaterat att det nog går att lösa ändå.

Treklövern menar därför att det är upp till bevis för Socialdemokraterna och den nya majoriteten. Vi uppmanar Lars Nyander (S) att återuppta det viktiga detaljplanearbetet för stationsområdet och Scantomten så att den positiva befolkningsutvecklingen inte stannar av. Om Socialdemokraterna inte tar sitt ansvar kommer Treklövern att tvingas agera i nämnder och styrelser för att planeringen ska fortskrida.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Svar till Karin Stenholm om Kronoskogen (4/9)

Nej, Nya Moderaterna har inte sagt tvärt nej till all bebyggelse i Kronoskogen. Men det finns inget ja heller.

Vi vill utveckla Ängelholm och skapa många fler bostäder. I likhet med de andra partierna utom SD, och kanske EP, har vi som mål att befolkningen ska växa med en procent om året, cirka 400 personer. Bostäder är det som begränsar mest. Då är det fel att på förhand säga nej till förslag från markägare, i det här fallet statliga Sveaskog.

Förslaget till översiktsplan fram till år 2035 är just ett förslag som inte genomgått någon större politisk värdering. Områdena kring Havsbadsvägen och Stationsområdet som Sveaskog vill pröva är i storleksordningen fem procent av Kronoskogen.
Beroende på vad ängelholmarna tycker ska vi ta ställning till om det är bra eller dåligt att bygga här. Att släppa fram bebyggelse i vissa delar innebär starkare motiv och möjlighet att skydda större delar av skogen. I dag finns inget starkt skydd.

Det är samma motiv till att Moderaterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna nyligen la förslag om att kommunen ska försöka köpa Nybroskogen. Skälet är att skapa ett långvarigt skydd för naturen till nytta för friluftsliv. Området ska också vara direkt kopplat till hembygdsparken genom en ny gång- och cykelbro.

Fler bostäder i bra läge är viktigt för alla. Ökad befolkning, gärna fler unga, behövs för att behålla god samhällsservice i framtiden. Annars räcker inte dagens skattesats till lika bra vård, skola och omsorg.

Den slutsatsen ligger bakom allt från Pytteleden för att öppna Stationsområdet för bostadsbebyggelse till hög och tät bebyggelse vid Kullakiosken. Högre hus spar mark, ger underlag för mer kollektivtrafik och är dessutom något många vill bo i.

Anders Davidsson, M, kandidat kommunfullmäktige
Robin Holmberg, M, kommunstyrelsens ordförande
Rune Johansson, M, kommunfullmäktiges ordförande

24 000 jobb hotas om Bromma flygplats läggs ned

Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Om Bromma läggs ner kommer många orter att få försämrade förbindelser med Stockholm. Många företag kommer att få svårt att ha kvar sin verksamhet på de orter som trafikerar Bromma. Pendlare kommer att tvingas se sig om efter andra jobb. Försämrad flygtillgänglighet slår hårt mot jobb och tillväxt i många delar av Sverige. Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3 modellen) har vi gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i våra regioner. Lågt räknat hotas uppemot 24 000 jobb i hela Sverige. Jobbförlusten drabbar i huvudsak orter utanför Stockholm som trafikerar Bromma.

Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Incheckning, bagagehantering och säkerhetskontroll går snabbt och smidigt på Bromma. Det citynära läget gör att man snabbt tar sig till de centrala delarna av Stockholm, liksom till Kista, Solna och Sundbyberg med sina många och stora företagsetableringar. Från Sundbyberg är det praktiskt taget gångavstånd till Bromma. Det går också snabbt att byta flyg på Bromma om man ska ta sig till exempel från Umeå till Malmö.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har de delar av Sverige som vi representerar fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Tack vare Bromma har konkurrensen inom flyget ökat, vilket har gett lägre biljettpriser. De inrikesdestinationer som trafikeras från Bromma är Umeå, Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ronneby, Ängelholm, Trollhättan, Halmstad, Göteborg, Malmö, Växjö och Visby. Bromma har kommit att utvecklas till en viktig destination för inrikestrafiken och många flygplatser i Sverige står och faller med Bromma.

Bromma har i dag 2 miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda är redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Det finns därför ingen möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. I sammanhanget bör även nämnas att Arlandas nuvarande miljötillstånd innebär förbud mot att flyga över Upplands Väsby från 2018. Swedavia har ansökt om ett nytt miljötillstånd, men utslaget i första instans innebär att överflygningsförbudet i princip ligger kvar. Om ingen ändring sker i Mark- och miljööverdomstolen blir konsekvensen att flygkapaciteten i högtrafik på Arlanda måste minskas med 40 procent 2018. Eller annorlunda uttryckt: var fjärde resenär kommer på sikt inte att kunna flyga till eller från flygplatsen.

Så vad skulle hända om Bromma läggs ned? Det skulle drabba de orter som är beroende av goda kommunikationer med Stockholm. Det skulle också medföra sämre konkurrens inom flyget och därmed högre priser och sämre service. Många av de flygplatser runtom i Sverige som idag brottas med dålig lönsamhet skulle får svårt att överleva. Detta skulle bli ett hårt slag mot de orter i Sverige som har stora avstånd till huvudstadsregionen.

Trots att Bromma är avsevärt mindre än Arlanda är det ändå Sveriges tredje största flygplats. Den är av utomordentligt stor betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Dessutom har ett antal statliga utredningar konstaterat att Stockholm behöver två flygplatser.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det land i EU som har det längsta avståndet mellan olika landsändar. Flygets betydelse för att Sverige ska kunna vara internationellt konkurrenskraftigt kan därför inte nog understrykas.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Jörgen Berglund, kommunstyrelsens ordförande (M), Sundsvall
Krister Olsson, grundare, Balticgruppen
Mattias Bergman, vd, Nevs
Sten Nordin, kommunstyrelsens ordförande (M), Stockholms stad
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande (M), Växjö
Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande (S), Kalmar
Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M), Ronneby
Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande (S), Gotland
Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Ängelholm
Leif Nord, kommunstyrelsens ordförande (M), Åre
Ann-Sofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S), Östersund
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande (S), Umeå
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Helsingborg
Dick Jansson, vd, Handelskammaren Mittsverige
Jan Bergmark, vd, Västerbottens Handelskammare
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Per-Olof Hansers, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Johan Karlström, vd, Skanska
Carl Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande (M), Halmstad
Erik Paulsson, entreprenör
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna