ID-kontrollerna äventyrar en hel gränsregion (DN 4/1)

Tågbyte för id-kontroll, högre priser och förlängd restid. Halverade tågset och halverad mängd avgångar. Kaoset på Kastrup från och med i dag, måndag (4/1), gör att det blir besvärligare för tusentals pendlare, turister och affärsresenärer att resa mellan Sverige och Danmark. Det råder det ingen tvekan om.

Och det är inte heller en liten bagatell, som regeringen tycks tro.

På längre sikt blir detta förödande för det samarbete som så framgångsrikt har byggts upp i Öresundsregionen. Skåne var fram till beslutet om transportörsansvar och id-kontroller en naturlig del av Köpenhamn. Forskning och utveckling, näringslivskontakter och handel, jobb och fritid. Kärlek.

Redan 1993 bildades Öresundskommittén, en samarbetsorganisation mellan Skåne och Själland som sedan dess har arbetat för att riva ned gränshinder och skapa en gemensam arbetsmarknadsregion. Samarbetet har under året fördjupats genom ombildandet till Greater Copenhagen and Skåne committe. Nu upplever vi en tvångsskilsmässa, framtvingad av en oförstående svensk huvudstad.

Vi både förstår och ser positivt på åtgärder som begränsar höstens flyktingström. Vi kan till och med försvara användandet av en bestämmelse om transportörsansvar, i rätt sammanhang. Sverige införde en variant av detta redan för hundra år sedan. Men det var onekligen både på ett annat sätt och i en annan tid. Före både nordisk passfrihet och EU-medlemskap.

Samarbetet inom Norden har sedan 1950-talets slopade passtvång för resa mellan länderna till stor del handlat om att undanröja gränshinder. Det har inte alltid gått så fort som vi i den största sammanhängande nordiska arbetsmarknadsregionen har önskat. Men medvetenheten om att fri rörlighet gynnar handel och kunskapsutbyte, som ger den tillväxt som bygger välfärd, har varit stark.

EU-medlemskapet 1995 hade samma inriktning. Rivna murar, mer individuell frihet och större möjligheter för var och en att förverkliga sina idéer. Inom unionen hålls de fyra friheterna högt: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. De utgör basen för den inre marknaden.

Sedan Sveriges anslutning till Schengen 2001 har transportörsansvaret gällt vid våra yttre gränser på flygplatserna. I oktober i år utvidgades det till att gälla även färjor till Sverige från ett land inom Schengenområdet. Den 17 december beslöt riksdagen att transportörsansvaret skulle utvidgas ytterligare: till bussar och tåg som passerar gränsen.

Då passerade man gränsen för det rimliga. Att kräva samma ansvar för trafikbolagen att göra id-kontroller inom Schengenområdet – och mellan de nordiska länderna – som vid kontroll av passagerare som har passerat områdets yttre gräns, är väsensskilt.

Och att besluta om det utan att ens genomföra en trovärdig remissomgång, som Lagrådet har påpekat, är anmärkningsvärt. Vi – politiker som dagligen arbetar för att stärka förutsättningarna för den skånska utvecklingen – tillfrågades aldrig om hur vi såg på effekterna. Regeringens hafsverk äventyrar en hel gränsregion.

Hade regeringen frågat oss kunde vi till exempel ha tryckt på för att id-kontroller ska ske under färd. Då hade inverkan på det dagliga livet runt Sundet som vi känner det blivit minimal, men med maximal effekt. Bäst hade varit om transportörsansvaret och id-kontrollerna aldrig hade införts i en funktionell arbetsmarknadsregion. Alternativet att direktavvisa alla asylsökande som kommer från ett annat EU-land borde också ha prövats mer seriöst.

Det gränslösa Europa får inte vara en dröm reserverad för tider av världsfred. Den europeiska integrationen med transnationella regioner, som vår kring Öresund, är värd att skydda då den skapar förutsättningar för interaktion och innovativt företagande med frihet för mer interagerande människor emellan – oavsett var bostaden eller arbetsplatsen råkar vara belägen. De nationsgränser som skyddar i tider av oro, och som bäst upprätthålls mot länder vars värderingar vi inte fullt ut delar, är skadliga när de i stället klyver sammanvuxna och funktionella arbetsmarknadsregioner. Som vår.

Kostnaderna är både mänskliga och ekonomiska. Utöver de uppenbara hos trafikbolagen, den miljon om dagen som DSB beräknas få lägga ut eller de 15 miljoner kronor i månaden som Skånetrafiken tror sig förlora, handlar det om en samhällsekonomisk förlust av betydande storlek. Vi talar om miljardbelopp om begränsningarna för fri rörlighet blir kvar länge. Näringslivsföreträdare har påpekat att id-kontrollerna med sina fördröjningar och fördyrningar kan påverka attraktiviteten för både Sverige och Danmark som investeringsländer. Sedan bär det bara utför.

Skåne har Sveriges lägsta sysselsättningsgrad, trots relativt stark sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten på 9,6 procent är högre nu än vad den var 2009, vilket var finanskrisens värsta år. Den kris som i sin tur var den värsta sedan 1930-talet. Denna paradoxala situation – hög arbetslöshet trots stark jobbtillväxt – visar att Skånes arbetsmarknad är tudelad. De sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län. Arbetsförmedlingens prognoser visade samtidigt, redan före panikbeslutet om id-kontroller, att tillväxten av arbetstillfällen i Skåne är lägre än i övriga storstadsregioner.

Detta manar till snar handling, inte minst för en fortsatt fördjupad integration av arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Kostnaden för att göra tvärtom är en nationell angelägenhet. Regeringen måste ta sitt ansvar – för hela Sverige.

Carl Johan Sonesson (M), regionråd, Region Skåne
Lars-Ingvar Ljungman (M), förbundsordförande i Skåne
Pontus Lindberg (M), regionråd, Region Skåne
Torbjörn Tegnhammar (M), kommunalråd, Malmö
Christer Wallin (M), kommunalråd, Lund
Anna Palm (M), kommunalråd, Höör
Christian Sonesson (M), ordförande kommunstyrelsen, Staffanstorp
Linda Allansson-Wester (M), ordförande kommunstyrelsen, Svedala
Pia Almström (M), ordförande kommun­styrelsen, Kävlinge
Kristina Bendz (M), kommunalråd, Ystad
Anders Berngarn (M), ordförande kommun­styrelsen, Lomma
Ulf Bingsgård (M), kommunalråd, Trelleborg
Johan Bolinder (M), kommunalråd, Skurup
Kenneth Dådring (M), kommunalråd, Klippan
Kerstin Gustafsson (M), kommunalråd, Båstad
Robin Holmberg (M), kommunalråd, Ängelholm
Peter Johansson (M), kommunalråd, Kristianstad
Anders Johnson (M), kommunalråd, Simrishamn
Lars Johnson (M), kommunalråd, Burlöv
Ninnie Lindell (M), kommunalråd, Bjuv
Stefan Lundgren (M), ordförande kommun­styrelsen, Sjöbo
Pär Palmgren (M), kommunalråd, Hässleholm
Olof Röstin (M), kommunalråd, Svalöv
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd, Eslöv
Patric Åberg (M), ordförande kommunstyrelsen, Östra Göinge

Ängelholm måste bli mer attraktivt för dem som vill förverkliga sina drömmar (HD 3/1)

Märkesåret 2016 är äntligen här. Nu är det dags att fira Ängelholms 500-årsjubileum. Det blir säkert ett minnesvärt år med ett stort antal arrangemang och aktiviteter, såväl i Ängelholm som i andra delar av kommunen. Det är möjligt tack vare ett brett engagemang från föreningar, företag och många ängelholmare.

En av Ängelholms styrkor är att många goda krafter vill bidra till att göra kommunen till en bättre plats att leva på.

Den här staden och den här kommunen betyder mycket för många, så även för mig. Ängelholm är platsen där många av oss växte upp, där vi gick i skolan, träffade våra bästa vänner, hade våra första förälskelser, badade i havet om somrarna och tittade på Rögle om vintrarna. Alla ängelholmare har sin egen historia om varför de valde just Ängelholm.

Men när vi nu ägnar ett helt år åt att fira och minnas det som Ängelholm är och har varit är det samtidigt viktigt att rikta blicken framåt. Vad ska Ängelholm vara i framtiden?

För drygt fyra år sedan beslutade Ängelholms kommunfullmäktigeom en vision för Ängelholm år 2020. Nyckelmeningen lyder: ”Ängelholm är möjligheternas kommun …” Texten är tilltalande eftersom den på ett enkelt sätt sammanfattar hur kommunen ska vara och vilken mentalitet som ska råda: här ska finnas förutsättningar för människor att förverkliga sina drömmar och idéer.

Alla människor bär på drömmar – om stort och om smått. Det kan vara att bygga sitt drömhus, starta ett företag, arrangera ett kulturevenemang eller något helt annat.

Politiker och tjänstemän inom Ängelholms kommun kan aldrig med samma kraft och entusiasm skapa saker som människor med drömmar och drivkrafter kan. Just därför är en av kommunens viktigaste uppgifter att möjliggöra och underlätta för människor som vill något. Tyvärr utvecklas Ängelholms kommun åt fel håll i detta avseende under Socialdemokraternas ledning.

När en idé ska omsättas i verklighet är kommunens förhållningssätt ofta viktigt. Den som vill bygga ett hus måste ha bygglov, den som vill starta ett företag kan behöva ett miljötillstånd och den som vill anordna ett evenemang måste ibland ha tillstånd för att få servera mat eller alkohol.

Kommunen kan välja att vara en möjliggörare, i ett tidigt skede tala om vad man måste tänka på, serva och hjälpa. Men kommunen kan också välja att komma i efterhand och slå ned på fel, istället för att förebygga.

Ett antal ärenden under hösten har satt ljus på att en utveckling mot det senare nu tycks ske, till exempel har det varit oklarheter kring ett antal nybyggda lägenheter i centrala Ängelholm och frågetecken kring alkoholtillstånd vid ett större evenemang. Denna utvecklingmåste brytas genom ett tydligt ledarskap som med hela handen pekar mot den vision som antogs 2011.

Det är givet att mycket under jubileumsåret 2016 kommer att handla om att minnas. När jag själv om ett antal år ser tillbaka vill jag minnas denna tid som en period då detskapades förutsättningar för Ängelholm att blomstra. Då Ängelholm gick från att vara möjligheternas kommun till att bli en plats där potential förverkligades.

Ängelholms kommun måste bli mer attraktiv för dem som vill förverkliga sina drömmar. På så sätt skapas en grogrund för minnen och berättelser om Ängelholm efter jubileumsåret 2016. Förhoppningsvis är det just sådana minnen framtida generationer ängelholmare firar vid nästa jubileum.

Robin Holmberg

Bromma flygplats angår NV-Skåne (15/7)

Bromma flygplats spelar en viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Nordvästra Skåne är inget undantag. Hälften av resorna till och från Ängelholm-Helsingborg Airport är beroende av Bromma. Om Bromma läggs ned skulle det innebära ett stort avbräck i resandeunderlaget för vår lokala flygplats samtidigt som regionen riskerar tappa en av sina viktigaste konkurrensfördelar.

Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3-modellen) har Stockholms handelskammare gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i nordvästra Skåne. Lågt räknat hotas uppemot 2500 jobb i vår flygplats upptagningsområde.

Bromma är Sveriges tredje största flygplats. Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Det citynära läget gör det snabbt och enkelt att ta sig från Ängelholm eller Helsingborg till de centrala delarna av Stockholm.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har nordvästra Skåne fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Eftersom en stor andel av allt flyg till och från Ängelholm-Helsingborg Airport kommer från just Bromma blir det ett hårt slag mot flygplatsen och hela vår region, om Brommaflyget läggs ner.

Nedläggningsförespråkare menar att det finns möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. Arlanda är dock redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Bromma har i dag två miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Slutsatsen blir att en nedläggning av Bromma kraftigt begränsar kapaciteten och tillgängligheten till Stockholm.

Vår egen flygplats står redan i dag inför utmaningar. Utan flyg till och från Bromma riskerar flygplatsens förutsättningar försämras kraftigt, vilket drabbar både affärsflyget och möjligheterna att flyga charterresor från Ängelholm. På sikt handlar det om flygplatsens överlevnad och regionens konkurrenskraft och möjlighet att locka investeringar, etableringar och företag till nordvästra Skåne.

Det råder därför ingen tvekan om att en nedläggning av Bromma flygplats får stora konsekvenser för jobb och konkurrenskraft i nordvästra Skåne och i hela Sverige. Bromma flygplats är ingen Stockholmsfråga utan i allra högsta grad en nationell angelägenhet.

Peter Danielsson (M)
kommunstyrelsens ordförande Helsingborgs stad

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande Ängelholms kommun

Svante Paulsson
projekt- och strategiansvarig Backahill AB

Debattduell: Hur ska Ängelholm ta sig förbi pyttebro och badhus? (HD/NST 27/6)

Robin_litenDet går bra för Ängelholm. Skolan blir bättre, fler jobbar, fler bostäder byggs och företagsklimatet förbättras. Ängelholm är en av Skånes tryggaste kommuner och vi ängelholmare får god kommunal service till Sveriges tjugonde lägsta kommunalskatt. Ängelholms kommun är bra att leva och arbeta i vilket allt fler glädjande nog upptäcker.

När jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande i början av 2014 var det med ambitionen att åter rikta fokus mot Ängelholms kommuns kärnuppgifter. Jag har under de senaste åren som kommunpolitiker uppfattat att den politiska debatten främst handlat om två prestigeprojekt som åstadkommit låsning i de olika politiska lägren. Det riskerar skada Ängelholms möjligheter att utvecklas i framtiden och att dra nytta av de många fördelar som finns här i Ängelholm, nordvästra Skåne och Öresundsregionen. När både badhuset och nu senast Klippanvägens förlängning beslutats om i kommunfullmäktige finns det goda möjligheter att istället för att titta bakåt rikta blicken mot framtiden: hur vi ska fortsätta utveckla Ängelholm till Sveriges bästa plats att bo på?

Jag är övertygad om att vi för att lyckas med detta måste fokusera kring två viktiga områden. Det första är kanske det mest grundläggande och handlar om att Ängelholms kommun nu och i framtiden ska erbjuda välfärd – skola, vård och omsorg – av god kvalitet som finns tillgänglig när den behövs. Det är inget vi kan ta för givet utan det kräver ordning och reda i den kommunala ekonomin samt att det finns kommunpolitiker som vågar och kan prioritera. Då kommer vi även i framtiden att ha råd att satsa på skolan så att våra barn får bästa möjliga start i livet och på äldreomsorgen så att våra äldre får åldras tryggt.

Det andra området handlar om att människor ska kunna förverkliga sina drömmar och idéer i Ängelholm. Kommunen kan inte och ska inte göra allt. Den kan däremot hjälpa, stödja och agera möjliggörare för människor som vill något. Detta oavsett om det handlar om att bygga sitt drömhus, starta ett företag, arrangera ett kulturarrangemang eller vad det nu än må vara som just du önskar i ditt liv.

Den 14 september är det val. Valet handlar om hur våra gemensamma resurser ska förvaltas. Resurser som varje dag arbetar för att ge oss ängelholmare den välfärd vi förtjänar. Moderaterna går till val på en politik för framtiden. Vi tror på utveckling och kommer att verka för en skola i världsklass, ordning och reda i den kommunala ekonomi samt en trygg kommun för alla, genom hela livet.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande och Moderaternas förstanamn i kommunvalet 2014.

24 000 jobb hotas om Bromma flygplats läggs ned

Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Om Bromma läggs ner kommer många orter att få försämrade förbindelser med Stockholm. Många företag kommer att få svårt att ha kvar sin verksamhet på de orter som trafikerar Bromma. Pendlare kommer att tvingas se sig om efter andra jobb. Försämrad flygtillgänglighet slår hårt mot jobb och tillväxt i många delar av Sverige. Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3 modellen) har vi gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i våra regioner. Lågt räknat hotas uppemot 24 000 jobb i hela Sverige. Jobbförlusten drabbar i huvudsak orter utanför Stockholm som trafikerar Bromma.

Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Incheckning, bagagehantering och säkerhetskontroll går snabbt och smidigt på Bromma. Det citynära läget gör att man snabbt tar sig till de centrala delarna av Stockholm, liksom till Kista, Solna och Sundbyberg med sina många och stora företagsetableringar. Från Sundbyberg är det praktiskt taget gångavstånd till Bromma. Det går också snabbt att byta flyg på Bromma om man ska ta sig till exempel från Umeå till Malmö.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har de delar av Sverige som vi representerar fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Tack vare Bromma har konkurrensen inom flyget ökat, vilket har gett lägre biljettpriser. De inrikesdestinationer som trafikeras från Bromma är Umeå, Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ronneby, Ängelholm, Trollhättan, Halmstad, Göteborg, Malmö, Växjö och Visby. Bromma har kommit att utvecklas till en viktig destination för inrikestrafiken och många flygplatser i Sverige står och faller med Bromma.

Bromma har i dag 2 miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda är redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Det finns därför ingen möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. I sammanhanget bör även nämnas att Arlandas nuvarande miljötillstånd innebär förbud mot att flyga över Upplands Väsby från 2018. Swedavia har ansökt om ett nytt miljötillstånd, men utslaget i första instans innebär att överflygningsförbudet i princip ligger kvar. Om ingen ändring sker i Mark- och miljööverdomstolen blir konsekvensen att flygkapaciteten i högtrafik på Arlanda måste minskas med 40 procent 2018. Eller annorlunda uttryckt: var fjärde resenär kommer på sikt inte att kunna flyga till eller från flygplatsen.

Så vad skulle hända om Bromma läggs ned? Det skulle drabba de orter som är beroende av goda kommunikationer med Stockholm. Det skulle också medföra sämre konkurrens inom flyget och därmed högre priser och sämre service. Många av de flygplatser runtom i Sverige som idag brottas med dålig lönsamhet skulle får svårt att överleva. Detta skulle bli ett hårt slag mot de orter i Sverige som har stora avstånd till huvudstadsregionen.

Trots att Bromma är avsevärt mindre än Arlanda är det ändå Sveriges tredje största flygplats. Den är av utomordentligt stor betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Dessutom har ett antal statliga utredningar konstaterat att Stockholm behöver två flygplatser.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det land i EU som har det längsta avståndet mellan olika landsändar. Flygets betydelse för att Sverige ska kunna vara internationellt konkurrenskraftigt kan därför inte nog understrykas.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Jörgen Berglund, kommunstyrelsens ordförande (M), Sundsvall
Krister Olsson, grundare, Balticgruppen
Mattias Bergman, vd, Nevs
Sten Nordin, kommunstyrelsens ordförande (M), Stockholms stad
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande (M), Växjö
Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande (S), Kalmar
Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M), Ronneby
Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande (S), Gotland
Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Ängelholm
Leif Nord, kommunstyrelsens ordförande (M), Åre
Ann-Sofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S), Östersund
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande (S), Umeå
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Helsingborg
Dick Jansson, vd, Handelskammaren Mittsverige
Jan Bergmark, vd, Västerbottens Handelskammare
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Per-Olof Hansers, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Johan Karlström, vd, Skanska
Carl Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande (M), Halmstad
Erik Paulsson, entreprenör
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne

Minska krånglet (HD 31/8)

Företagare och privatpersoner måste få en enklare vardag som gör att exempelvis entreprenören kan ägna sin tid åt det han eller hon brinner för, snarare än att fylla i papper och förhålla sig till olika regler. Blivande föräldrar ska kunna förutse hur stor deras inkomst blir under föräldraledigheten. Husägaren måste kunna räkna ut vilka skattekonsekvenser en försäljning får.

Enklare regelverk för företag leder till fler jobb och ökad tillväxt. Alliansen har genomfört en rad förändringar som minskat många företags administrativa börda. Ett konkret exempel är slopad revisionsplikt för 250 000 småföretag. Regeringen har också som ett av fyra EU-länder inrättat ett regelråd vars uppgift är att granska nya och ändrade regler i syfte att minska regelkrånglet.

Men alltför många företagare, framför allt småföretagare, upplever att det fortfarande är för krångligt att driva företag. Moderaterna kommer därför att fortsätta driva på för att förenkla regelverken. Partiets arbetsgrupp ”Ansvar för ekonomin och full sysselsättning” har i sin slutrapport tidigare i år pekat på vikten av att intensifiera arbetet mot onödigt krångel.

Men det är inte bara inom näringslivet som regeltrasslet bör minska. Även enskilda människors liv kan bli enklare, genom att förenkla de stora komplexa systemen, såsom skattesystemet och socialförsäkringsreglerna. Det handlar också om minskade väntetider, ökad service och om gott bemötande från myndigheter.

Kommuner och myndigheter kan underlätta mycket genom att korta sina handläggningstider och genom att vägleda och informera. Krögaren som sköter sig ska utan onödiga omvägar kunna få alkoholtillstånd. Familjen som vill bygga ut sitt hus ska snabbt kunna få besked om bygglov och om man senare är missnöjd med bygget ska man kunna få en effektiv domstolsprövning. För den som vill starta ett företag kan det underlätta mycket med en företagslots och samordnad handläggning av kommunens tillståndsärenden.

Arbetet med regelförenklingar och minimering av onödig byråkrati kommer aldrig att slutföras. Det handlar snarare om ett förhållningssätt, där beslutsfattare på alla nivåer ständigt måste ha i åtanke hur deras beslut påverkar människor i vardagen. Regler måste finnas för att samhället ska fungera, men med ett ökat fokus på kunden kan mycket byråkrati och onödigt krångel minskas och därmed släppa lös fler människors kreativitet.

Maria Malmer Stenergard (M)
ordförande för C4 Moderaterna i Kristianstad

Robin Holmberg (M)
ordförande för Moderaterna i Ängelholm

Vilket är alternativet? (HD 13/8)

I sin replik (Debatt 6 augusti) målar Jan Andersson (S) upp en nattsvart bild av Sverige och påstår att allt var bättre förr när S hade makten.

Vad han inte nämner är att ett stort antal människor gömdes undan i olika åtgärder för att förbättra arbetslöshetsstatistiken. Som mest förtidspensionerades uppemot 140 människor varje dag.

Nog är det ett ganska rimligt antagande att det blir svårare för ungdomar att skaffa sig ett jobb om det blir dyrare att anställda dem såsom S vill. Den halverade arbetsgivaravgiften som alliansregeringen infört har haft effekt.

Enligt branschorganisationen Visita har den sänkta restaurangmomsen dessutom resulterat i ungefär 6 000 helårsanställningar och många av dessa jobb har kommit ungdomar till del. Hur ska det bli fler jobb när det blir dyrare att anställa? Vilka skatter ska höjas för att bekosta alla de åtgärder som Jan Andersson föreslår?

Vad än S tycker om saken finns det inget direkt samband mellan en ökad befolkning och ökad sysselsättning. I dag har 200 000 fler personer ett arbete att gå till jämfört med när S styrde landet. Detta trots den värsta finanskrisen sedan 1920- och 30-talet.

Avslutningsvis: Jan Andersson menar att en regering efter valet ska ledas av Socialdemokraterna. Med vilka fler partier ska ett alternativ formas? Och kring vilken gemensam politik?

Nästa år går alliansen för tredje gången till val som det enda regeringsalternativet i svensk politik. Kommer S, V och MP ens att kunna prestera ett budgetalternativ tillsammans till hösten?

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot

Robin Holmberg (M)
kommunfullmäktigeledamot i Ängelholm

Trösklarna har sänkts (HD 3/8)

Drygt 800 skånska företag svarade på en rekryteringsenkät som Svenskt Näringsliv genomförde i våras. Åtskilliga anser att de största hindren för rekrytering av arbetskraft är att hitta personer med rätt utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta innebär att trösklarna för unga arbetssökande med ingen eller lite arbetslivserfarenhet blir extra höga.

För den som inte har kompletta gymnasiebetyg blir steget in på arbetsmarknaden ännu större. Alliansen har genomfört ett antal viktiga reformer för att minska ungdomsarbetslösheten.

Bland annat har arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år halverats och restaurangmomsen har sänkts. Det handlar om att skapa förutsättningar för företag att anställa unga.

Efter att restaurangmomsen sänktes skedde en 40-procentig ökning av utannonserade restaurangarbeten på Platsbanken. Många kedjor, som exempelvis McDonalds, har samtidigt meddelat att man både sänker sina priser och nyanställer.

Sedan 2006 har sysselsättningen i landet ökat med 200 000 personer och arbetslösheten har utvecklats bättre än EU-snittet. Men det går inte att stanna vid detta. Politiken måste ytterligare utvecklas för att möta nya utmaningar i finanskrisens spår.

På gymnasiet har nya och tydligt definierade program införts för att utbildningarna ska bli mer likvärdig över landet och för att kvaliteten ska öka. En viktig del är satsningen på lärlingsplatser inom de yrkesinriktade programmen. Det ger både eleven en chans att skapa kontakter på arbetsmarknaden och gör att utbildningen bättre anpassas till den kompetens som efterfrågas av företagen.

En ytterligare betydande reform som underlättar för ungdomar att tidigt komma ut i arbetslivet är det ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor som lades fram förra hösten. Fokus ligger framför allt på att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv via nya praktikplatser samt den gymnasiala vuxenutbildningen.

Utöver detta tillkommer satsningen på så kallade YA-jobb som riktas till arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar tidigare erfarenhet. Lönesubventionerade anställningar med ett handledarstöd som kombinerar arbete med utbildning ger ungdomar ökade chanser på arbetsmarknaden. I slutänden är det bara företag som växer och vågar anställa som kommer att minska arbetslösheten.

Alliansen har de två senaste mandatperioderna underlättat och försökt minska kostnader för företagarna. Trots att Sverige och Europa genomgått den största ekonomiska krisen sedan 1930-talet har vi i dag fler i sysselsättning än sedan valet 2006.

Alliansen genomför reformer för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och underlätta för unga att få jobb. Det är vi ensamma om i svensk politik.

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot

Robin Holmberg (M)
ledamot i Ängelholms kommunfullmäktige

Andra kan lära av Ängelholm

För några dagar sedan kunde vi läsa Ingrid Runstens ledare om folkomröstningen om en ny broförbindelse i Ängelholm. Trafiklösningen i centrala Ängelholm har diskuterats under trettio till fyrtio år och kulminerade i en rådgivande folkomröstning den 27 november.

Det är viktigt att politiker gör vad de kan för att öka röstdeltagandet. Det antyds av ledarskribenten att vi informerade i skymundan. Vi ifrågasätter denna analys. Under valkampanjen fanns broschyrer och informationsmaterial, både från Ängelholms kommun och från olika politiska partier. Moderaterna fanns på torget lördagarna innan omröstningsdagen för att upplysa samtidigt som våra föreningar delade ut information i många bostadsområden. Vi moderater ansträngde oss för att informera om de konsekvenser som ett Ja respektive Nej skulle innebära. Det kunde ängelholmarna även se på debatt- och insändarsidorna veckorna innan omröstningen. Vårt parti var inte heller för en folkomröstning, detta initiativ togs av ett opolitiskt nätverk där de mest aktiva är boende i området kring Pyttebron.

Under 35 procent är ett ovanligt lågt röstdeltagande. Vid omvalen i Västra Götaland och i Örebro 2011 gick ca 45 procent till valurnorna vilket ansetts vara så lågt att demokratin ifrågasatts. Att oppositionsledaren har en annan uppfattning än majoriteten är knappast uppseendeväckande och att antyda att man skall följa resultatet för att röstdeltagandet var högt i Pyttebrons närhet visar inte på intresse för demokratin.

Alliansen är vald av en majoritet av ängelholmarna. Nästan två tredjedelar av de röstberättigade har sagt att det är vi politiker som måste fatta detta viktiga beslut för framtidens Ängelholm. Det är vårt ansvar och uppdrag att utveckla hela vår kommun med framförhållning och framtidstro.

Vi kommer nu att gå vidare med trafikplanen. Att långsiktigt bygga lösningar för gång-, cykel och fordonstrafiken i centrum är starkt efterfrågat och utlovat.

Åsa Herbst (M)
kommunstyrelsens ordförande

Robin Holmberg (M)
miljönämndens ordförande