Visa att ni lyssnar på ängelholmarna (NST 15/1)

Stortorget och torghandeln engagerar. På sociala medier, i insändare och på stan har torghandels placering diskuterats flitigt under den tillfälliga flytten till Rönnegatan.

Men nu är det 2017 och torghandeln kan till mångas glädje flytta tillbaka till Stortorget. Dock inte till den tidigare platsen. Istället anvisas nu handlarna till andra änden av torget, en bra bit från gångstråket längs Storgatan. Återigen går debattens vågor höga.

Hur kan det bli så här? Varför läggs så mycket tid på att diskutera denna relativt obetydliga fråga när Ängelholm har många andra utmaningar?

För egen del är jag övertygad om att diskussionen egentligen handlar om något annat än den exakta platsen för torgarna. Snarare tror jag många ängelholmare upplever tondövhet från sina ledande politiker. Kan debatten och önskemålen under 2016 om torghandel på den tidigare platsen verkligen ha undgått S, EP och SD?

På kommunstyrelsens senaste sammanträde gick det så långt att vi röstade om placeringen. S, EP och SD röstade för den nya platsen medan vi i M, C och KD röstade för den ursprungliga placeringen längs Storgatan. Vi blev tråkigt nog nedröstade.

Men med tanke på den diskussion som nu återigen blossat upp om torghandelns förutsättningar vädjar jag till kommunalrådet Lars Nyander (S) att ta upp frågan för nytt beslut. Visa att ni lyssnar på ängelholmarna och tar kritiken på allvar.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Interpellation angående utredning av strandberedningens förslag till komplementåtgärder, exempelvis vågbrytare

Den 30 november 2015, det vill säga för över ett år sedan, antog kommunfullmäktige den tillfälliga strandberedningens slutrapport. I rapporten fastslogs åtta konkreta punkter vilka föreslogs vidtas omgående, bland annat att fortsätta den ansökningsprocess om strandfodring som det redan då arbetades med.

Utöver dessa punkter hade beredningen även förslag om kompletterande åtgärder till strandfodring:

A. Anläggning av vågbrytare parallellt med strandlinjen från Klitterhus till Natura 2000-området vid Råbocka. Utformning, placering och dimensionering av vågbrytare bör förhålla sig till vetenskaplig grund och beprövad erfarenheten. Beredningen rekommenderar att flera av varandra oberoende experter anlitas.

Anläggning av vågbrytare ska utredas som ett komplement och/eller alternativ till strandfodring.

B. Invallning av stadsdelen Havsbaden för att skydda bebyggelse och infrastruktur som en sista utpost. Utformning, placering och dimensionering av invallning bör förhålla sig till vetenskaplig grund och beprövad erfarenheten. Beredningen rekommenderar att flera av varandra oberoende experter anlitas.

Invallning av stadsdelen Havsbaden ska utredas som ett komplement och/eller alternativ till strandfodring.

När man läser beredningens rapport är det tydligt att beredningen ansåg att dessa åtgärder mycket väl kunde vara såväl alternativ som komplement till strandfodring och den ansökan därom som sedan dess sänts in.

Ändå är det uppenbart att dessa åtgärdsförslag därefter blivit styvmoderligt behandlade av såväl majoriteten som av tjänstemannaorganisationen. I planen för slutrapportens genomförande finns utredning av förslag A och B med under andra kvartalet 2017, men enbart som gulmarkerat, vilket innebär eventuellt genomförande. Kostanden för att utreda de två alternativen antas totalt uppgår till drygt en halv miljon.

Varför är då detta viktigt? Under mellandagarna drabbades Ängelholms kustremsa åter igen av skador, denna gång efter stormen Urds framfart. Ängelholms kommun har ansökt om strandfodring, en process som kan antas ta 5-10 år. Under tiden är det rimligt att tro att Ängelholm kommer att drabbas av fler stormar med liknande effekter.
Om inte fler alternativ utreds finns risken att kommunen ”lagt alla ägg i en korg” om tillstånd till strandfodring inte medges. Samtidigt är det alltså högt oklart om de kompletterande/alternativa åtgärderna kommer utredas. Vad gör vi då?

I M, C, KD och MP:s gemensamma budgetförslag fanns ett uppdrag om att påbörja utredningen av vågbrytare och invallning. Detta röstades tyvärr ner av kommunfullmäktige. Jag kan därför konstatera att nu, två år efter strandberedningens tillsättande, vet vi fortfarande inte om komplementåtgärderna går att genomföra, om de löser problemen eller vad de kostar?

Enligt min mening är det bättre att veta om saker går att genomföra eller ej, därför bör utredningarna påbörjas omgående.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S):

1. Kommer utredningarna av komplementförslagen A och B, dvs. vågbrytare och invallning att genomföras under 2017?

2. Om ja, kommer du ta initiativ till att finansiera och tidigarelägga dessa utredningar?

Ängelholm 2017-01-04

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Interpellation angående stökigheterna i centrum under julen och mellandagarna

Ängelholm är av gammal hävd en trygg kommun. Händelserna över julen och mellandagarna, vilka kulminerade i bland annat minskade öppettider för biblioteket, visar dock hur bräcklig känslan av trygghet är. För även om Ängelholms kommun fortsatt är en säker kommun börjar fler känna sig otrygga och ifrågasätter om huruvida det är lämpligt att röra sig ute i Ängelholm på kvällarna.

Så kan vi inte ha det. Ängelholm är en trygg kommun och ska fortsatt vara det. Vuxenvärlden behöver därför agera tidigt och tydligt för att sätta gränser och markera vad som är okej och vad som inte tolereras.

Det är dock viktigt att konstatera att ansvaret för att hantera den uppkomna situationen inte enkom åligger kommunen. Ansvaret för den enskildes handlingar ligger främst hos just den enskilde och i förlängningen dennes föräldrar. Polisen ska beivra brott i de fall sådana sker och kommunen kan genom olika sociala insatser motverka oro. Även olika former av fritidsaktiviteter kan spela roll.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S):

1. Vilka händelser ledde fram till åtgärderna 28 december vilka bland annat innebar minskade öppettider för biblioteket under mellandagarna?

2. Jag har hört rykten om att personal på biblioteket vid otrygghet uppmanats att inte kontakta väktare på grund av de höga kostnaderna. Stämmer detta? Om ja, hur ser du på detta?

3. Vilka åtgärder har sats in och kommer sättas in för att stävja den nämnda problematiken?

4. På vilket sätt har kommunens fältare agerat före och under den uppkomna situationen?

5. Hur motiverar du att kommunens centrala ungdomsgård MK Huset varit stängd under flertalet av dagarna under julhelgen och mellandagarna?

Ängelholm 2017-01-04

Robin Holmberg (M)

Djärva grepp krävs för att vända utvecklingen (NST 5/1)

Trygghet är avgörande för att en kommun ska vara attraktiv att bo och leva i. Tyvärr hotas tryggheten i vår kommun av den senaste tidens inbrott, vandalism och allmänt stök i centrum.

Kommunen kan samarbeta med andra aktörer och göra vissa egna insatser för att stärka tryggheten, men ytterst är det Polisen som ansvarar för att upprätthålla lag och ordning i vår kommun. Moderaterna ser med oro på Polisens utveckling där bland annat bristande resurser hotar det brottsförebyggande och brottsbeivrande arbetet.

Polismyndighetens resurstilldelning och organisering är frågor av nationell karaktär. Senast i förra veckan krävde därför Moderaternas partiledare ett nytt ledarskap för Polisen och mer resurser. Vi är dock övertygade om att det krävs fler djärva grepp för att vända utvecklingen och stärka förtroendet för rättsväsendet.

Vi har därför föreslagit att Ängelholms kommun borde ansöka om att få bli testkommun för kommunala poliser. Tyvärr röstades vårt förslag ner av kommunfullmäktige med hänvisning till att Polisen är en statlig angelägenhet. Staten och regeringen har dock visat att man inte tar Polisens problem på allvar.

Moderaterna vill se fler poliser med högre närvaro som skapar trygghet och förebygger brott i Ängelholms kommun. Kommunen bör kunna ges möjlighet att prioritera polisresurser och kanske även skjuta till egna medel. På så vis kan kommunen ta en mer aktiv roll i trygghetsarbetet och samtidigt motverka att Polisen flyttar personella resurser till andra insatser.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Daniel Jönsson (M)
vice ordförande i beredningen för samhällsutveckling

Full fart framåt – eller bakåt? (NST 9/12)

I torsdagens tidning kan man läsa följande uttalande från kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S) apropå det nya konstverket på Tingstorget:

”Men när det blev en ny politisk majoritet i kommunen vid valet hösten 2014 satte vi som då fick majoriteten fart på jobbet.”

Det är ett häpnadsväckande uttalande. Kommunalrådet vill ge sken av handlingskraft och menar att arbetet med ett jubileumskonstverk på något sätt gått fortare tack vare S och EP.

Inget kunde vara mer fel.

I december 2014 fattade dåvarande kultur- och fritidsnämnden beslut om ett jubileums-konstverk på Tingstorget. Konstverket skulle vara på marken och synliggöras med ljus, alltså platt, så att man skulle kunna gå och stå på det. Alla politiska partier var med på beslutet, utom Socialdemokraterna.

Så blev det maktskifte och S skulle visa sin nyvunna makt. I mars 2015 stoppade därför Lars Nyander (S) och Stig Andersson (EP) arbetet och avbröt inköpsprocessen av konstverket, för att flera månader senare riva upp det brett politiskt förankrade beslutet och driva igenom en ny inriktning. Resultatet av detta ser vi nu på Tingstorget.

Om ”sätta fart på jobbet” i Lars Nyanders och Socialdemokraternas värld betyder ”stoppa, avbryta och försena” förstår vi varför många viktiga projekt i Ängelholm just nu står still.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Tomas Fjellner (M)
tidigare ordförande kultur- och fritidsnämnden

Tillskriv regionstyrelsen med anledning av Aleris ryggortopedi i Ängelholm

De senaste veckorna har vi med oro kunnat följa diskussionen om framtiden för Aleris ryggortopedi på Ängelholms sjukhus. Verksamheten drivs i upphandlad form och hotas nu av ett återtagande i offentlig regi, trots protester och oro från personalen.

Vi ser flera risker med ett återtagande av verksamheten till Region Skåne. Utöver att Aleris bedriver vården 20-25 procent billigare än regionen själv finns det uppenbar risk att verksamheten i förlängningen kan centraliseras till Hässleholms sjukhus. Därmed försvagas Ängelholms sjukhus och konceptet Hälsostaden. Personalen har dessutom hotat med att inte följa med över om regionen övertar verksamheten vilket kan leda till stor brist på specialistkompetens inom detta område.

Uppfattningen tycks vara att Aleris skött sitt uppdrag väl med hög tillgänglighet och låga kostnader. Vi tycker därför det är olyckligt om verksamheten återtas till Region Skåne av ideologiska skäl. Alliansen i Region Skåne har protesterat mot förslaget och fått ärendet återremitterat, men inget tyder tyvärr på att styret ändrat uppfattning i frågan.

Med anledning av ovanstående yrkar Alliansen i Ängelholm att kommunstyrelsen beslutar:

att kommunstyrelsen skriftligen uttrycker Ängelholms kommuns oro för hur Ängelholms sjukhus och Hälsostaden riskerar drabbas om ryggortopedin återtas i Region Skånes regi.

att beslut om att insända skrivelsen fattas på delegation av kommunstyrelsens ordförande om nödvändigt.

att Ängelholms kommun bjuder in representanter för Region Skåne till en dialogträff om framtiden för Ängelholms sjukhus.

Ängelholm 2016-12-06

Robin Holmberg (M)
Liss Böcker Sellgren (C)
Lennart Engström (KD)
Sven Bergman (L)

”Vi klarade uppdraget – utan höjd skatt” (NST 6/12)

Budget 2017Låt oss vara tydliga. 45 öre i höjd skatt är mindre dåligt än 95 öres höjning. Att Socialdemokraterna och Engelholmspartiet kovände under sittande möte för att försäkra sig om SD:s röster tillhör spelreglerna, om än tvivelaktigt gjort av ett parti som på senare tid påtalat vikten av ”ansvar, heder och moral”.

En viktig princip för oss är att den som tagit på sig ansvaret att styra också gör det. Det åligger därför S och EP att ta fram en budget som de kan få majoritet för i fullmäktige.

De misslyckades med uppgiften och var tvungna att ändra sitt förslag. De kunde inte visa det ledarskap ängelholmarna har rätt att förvänta sig av sina folkvalda politiker. Var de rädda att förlora budgeten och kanske behöva lämna sina uppdrag?

Det allvarligaste i S och EP:s budget är dock de ekonomiska konsekvenserna:

  • Kommunfullmäktige har antagit en budget som ingen hade sett och därmed inte kunnat analysera konsekvenserna av. Vad innebär budgeten för den ekonomiska utvecklingen? Kommer pengarna att räcka under nästa år? Hur påverkas resultatet på några års sikt?
  • Budgeten tar inga steg för att effektivisera kommunens verksamheter. Att tillskjuta nya pengar utan att försöka tackla kostnadsutvecklingen är oansvarigt.
  • För tredje året i rad stödjer Sverigedemokraterna den socialdemokratiska budgeten. Två gånger har man gemensamt höjt skatten utan att den kommunala verksamheten blivit bättre.
  • Varför ville S och EP höja skatten med 95 öre när de själva nu bekräftat att det inte behövdes? Under tre timmars debatt försvarade de förslaget för att sedan föreslå halverad skattehöjning.

Är taket för skatteuttaget nått nu? Troligtvis inte då S och EP inte visat någon vilja att se över och effektivisera verksamheterna.

Vi är stolta över att ha presenterat ett eget förslag till budget där vi klarade uppgiften utan höjd skatt – med fredad skola, effektiviseringar och prioriterade satsningar.

Robin Holmberg (M), oppositionsråd
Liss Böcker Sellgren (C)
Lennart Engström (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

En giljotin på företagsamheten i Sverige

Den så kallade 3:12-utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Förslagen från utredningen innebär skatteskärpningar på närmare 5 miljarder kronor, frågan är nu vad som kommer att hända om drivkrafterna för småföretagande slås undan med höjda priser för konsumenterna och otrygghet för landets småföretagare som följd.

I många skånska kommuner utgör småföretagen en stor andel av näringslivet, en del förblir små medan andra utvecklas till större globala företag med 10 000-tals anställda. Bland våra nyanlända medborgare märks ett stort intresse för att driva egna företag, något som gynnar integrationen. Det är av största vikt för kommunernas och deras medborgares framtid att detta kan fortsätta. Om ändringarna av 3:12 reglerna införs kommer en straffbeskattning påverka alla de småföretagare som med hårt arbete utvecklar sina företag och därmed också våra kommuner. Vi moderater i de skånska kommunerna har lyssnat och kommer göra allt vad vi kan för att inte reglerna ska införas.

Sverige har cirka 290 000 små företag som anställer över 800 000 människor. Att starta och driva ett företag gör de flesta för att förverkliga en idé som man länge gått och burit på. Att arbeta som småföretagare medför mycket glädje men också oerhört stort ansvar för sig själv och den egna familjen. Så länge man är frisk och har många kunder är det en trivsam situation men innan man når dit är det många som arbetar långt mer än 40 timmar per vecka, tar ut lite lön om ens någon och inte sällan arbetar när man är sjuk. För till skillnad från att vara statligt anställd, där det finns vikarier och man saknar kunder som kräver leverans eller potentiella kunder som måste bearbetas, har småföretagaren alla dessa utmaningar att hantera. Belöningen för detta risktagande heter i bästa fall utdelning och om det går riktigt bra kan utdelning ges av halva lönekostnaden med 20 procents beskattning, vilket enbart ett fåtal företagare kan dra nytta av. Med de föreslagna nya reglerna kommer över 66 000 småföretagare att kraftigt drabbas av den försämrade förenklingsregeln vilket ger dem en minskad utdelning då möjligheten till detta sjunker med 40 procent.

Översynen av 3:12 reglerna har ett tydligt direktiv – att öka skattetrycket och detta har utredningen lyckats med då skattetrycket förväntas öka med 5 miljarder kronor om året om regeländringarna går igenom. Det som helt har förbisetts är att drivkraften för att vara småföretagare helt raderas ut. Riskerna med att driva ett litet företag med ojämna intäkter, inga vikarier vid sjukdom eller kundfakturor som inte betalas står inte i paritet med de förslag som utredningen lagt fram. Utredningen som omfattar över 500 sidor har så många komplexa beräkningar att varje småföretagare måste anlita skattekonsulter för att planera sin ekonomi så de kan överleva i framtiden. Att jämföra en småföretagare med en vanlig löneanställning visar hur lite förståelse regeringen har för vad som krävs för att skapa arbeten och välstånd i Sverige.

Det är inte bara småföretagarna som drabbas av förändringarna av 3:12 reglerna. De flesta människor handlar tjänster och varor av småföretag idag och gör det för att priserna är överkomliga. Om de nya reglerna får genomslag finns det två alternativ för småföretagaren. Antingen accepterar småföretagaren en real lönesänkning om 5 till

8 000 kr/mån och chans till vinstutdelningar i framtiden eller så är småföretagaren tvungen att kraftigt höja sina priser vilket medför färre kunder och till sist en nedmontering av företaget eller så kommer priserna gå upp på allt ifrån bröd och smör till städtjänster och kvalificerade konsulttjänster. I praktiken kommer regelförändringarna medföra en skärpning av lönekravet för många företagare, i värsta fall från 47 000 kr/mån till 74 000 kr/mån vilket är helt verklighetsfrämmande i många branscher och regioner.

Moderaterna värnar om människans frihet och om att människor ska stimuleras att starta och driva företag där nästan en miljon människor får ett ordentligt arbete. Alla svenskar kan inte arbeta i de stora företagen som inte påverkas av de nya regelförändringarna eller vara en statligt anställd tjänsteman som ersätts med vikarier om man skulle bli sjukskriven.

Sverige är på väg in i en framtid där drivkraft, risktagande och eventuell belöning i form av utdelning inte accepteras – Jantelagen har alltså slagit sina järnklor än hårdare i Sverige. Det är en mycket farlig väg nu när storbolagen lägger ner sina fabriker och flyttar verksamheten utomlands. Sverige behöver både storföretagen men även alla de småföretag som en gång i framtiden kan bli ett storföretag. Förslaget kommer innebära kortsiktigt klirr i kassan för staten men på sikt kommer istället minskat företagande hämma utveckling och innovation i Sverige och medföra minskad tillväxt. När Sverige behöver en politik för bättre näringslivsklimat agerar regeringen precis tvärtom.

Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordförande, Höganäs
Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande, Staffanstorp
Ninnie Lindell (M), oppositionsråd, Bjuv

Anna Palm (M), kommunalråd, Höör
Mikael Rubin (M), oppositionsråd, Trelleborg
Olof Röstin (M), kommunalråd, Svalöv

Kenneth Dådring (M), oppositionsråd, Klippan
Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande, Vellinge
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd, Eslöv

Pär Palmgren (M), oppositionsråd, Hässleholm
Lars Johnsson (M), oppositionsråd, Burlöv
Anders Johnsson (M), oppositionsråd, Simrishamn

Per-Martin Svensson (M), vice ordf. kommunstyrelsen, Tomelilla
Christer Wallin (M) oppositionsråd, Lund
Pia Almström (M), kommunstyrelsens ordförande, Kävlinge

Patrik Ottosson (M), gruppledare, Bromölla
Birgitta Persson (M), vice ordf. kommunstyrelsen , Landskrona
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, Ängelholm

Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordförande, Örkelljunga
Patrik Ströbeck (M), vice ordf. kommunstyrelsen, Perstorp
Pontus Lindberg (M), regionråd Region Skåne

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg
Stefan Lundgren (M) , kommunstyrelsens ordförande, Sjöbo
Eva Lindholm (M), gruppledare, Hörby

Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsledare, Malmö
Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare, Osby
Johan Bolinder (M), oppositionsråd, Skurup

Anders Berngarn (M), kommunstyrelsens ordförande, Lomma
Peter Johansson (M), oppositionsråd, Kristianstad
Pontus Pålsson (M), gruppledare, Åstorp

Linda Allansson Wester (M), kommunstyrelsens ordförande, Svedala
Carl Johan Sonesson (M), oppositionsledare, Region Skåne
Kristina Bendz (M), oppositionsråd, Ystad

Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinge
Christer de la Motte (M), gruppledare, Båstad

Interpellation till Lars Nyander (S) angående vägprojekts påverkan på handel och näringsliv

Det händer mycket i Ängelholm just nu. Vägar byggs om, rör läggs om och bostäder byggs. De flesta är nog överens om att det är mycket positivt att staden utvecklas och infrastrukturen förbättras.

Just 2016 känns det dock som att det är ovanligt många arbeten igång i centrala Ängelholm. Landshövdingevägen har byggts om, flera förstärkningar av fjärrvärmenätet utförs av Öresundskraft och Åsbogatan byggs om med nya vattenledningar, nya busshållplatser och ny beläggning.

Ombyggnationer får dock inte enbart positiva konsekvenser. Störningarna för de boende och för näringslivet på den aktuella platsen kan bli långvariga. Det vittnar inte minst näringsidkarna längs Åsbogatan om. I samband med att Villans nya trygghetsboende byggdes om var jag i kontakt med näringsidkare som upplevde problem med att få parkeringsplatserna att räcka till. Det innebär att två större projekt stört handeln på gatan under senare år.

För att göra tiden för byggnation så smidig som möjligt är det viktigt att jobba med information till boende och näringsliv samt att gator inte hålls stängda längre än nödvändigt.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander (S):

1.Hur arbetar Ängelholms kommun med att informera boende och näringsliv om planerade byggprojekt, exempelvis gatuombyggnader?

2. Hur säkerställer Ängelholms kommun att gator inte stängs av längre tid än nödvändigt vid gatuombyggnader?

3. Skiljer sig informationen om kommande projekt sig åt beroende på om det är kommunens intraprenadavdelning eller en entreprenör som utför arbetet?

4. Hur stor andel av Huvuduppdrag samhälles projekt under 2016 utförs av intreprenadavdelningen respektive av entreprenörer?

Ängelholm 2016-11-21

Robin Holmberg (M)

När makten är det viktigaste

Mycket ska man vara med om i rollen som politiker i Ängelholm. Nu drygt 12 timmar efter att klubban föll på kommunfullmäktige (KF) igår och skattehöjningen på 45 öre var ett faktum vill jag ge min syn på det som inträffade. Några reflektioner:

  • KF har antagit en budget som ingen sett och därmed inte kunnat analysera konsekvenserna av. Den enda dokumentationen som finns är vad EP:s Stig Andersson sa i talarstolen under mötet.
  • För tredje året i rad stödjer hela eller delar av Sverigedemokraterna den socialdemokratiska budgeten. Två gånger har man gemensamt höjt skatten. Det måste således vara uppenbart för alla att en röst på SD i Ängelholm 2018 är en röst för fortsatt S+EP-styre och fortsatta skattehöjningar.
  • Agerandet att sänka skattehöjningen från 95 till 45 öre under sittande möte känns uppenbart planerat. Rykten innan mötet gav det vid handen, även om jag i det längsta ville tro att det bara var just rykten. Jag ville helt enkelt inte tro att S kunde uppträda med så lite respekt för andra människors pengar och för budgetprocessen.
  • Varför ville S och EP höja skatten när de själva nu bekräftat att det inte behövs? Under 3 timmars debatt försvarade de sitt förslag för att sedan kovända och föreslå halverad skattehöjning som om inget hänt.
  • Det är tråkigt att ängelholmarna får höjd skatt. Tyvärr så innebär den nu antagna budgeten att inga steg tas för att effektivisera kommunens verksamhet. Att tillskjuta nya pengar utan att försöka tackla kostnadsutvecklingen är mycket oansvarigt. Ängelholmarna får troligtvis räkna med höjd skatt även nästa år som det ser ut nu.

Slutligen är jag mycket stolt över kollegorna i M, C, KD, L och MP som på ett mycket distinkt sätt i talarstolen stod upp för det vi tror på, trots fulspelet från S och EP. Tack för bra debattinlägg. Nu lägger vi fokus på att bryta S och EP:s oseriösa styre senast 2018.